Åklagaren vill se dagsböter för Estonia-dyk

helskärm

Åklagaren yrkar på att de två filmare som lät en robot dyka vid Estonias vrak ska dömas till dagsböter för att ha brutit mot gravfriden.

De åtalade nekar till brott – dels för att de var på en tysk båt, dels med hänvisning till yttrandefriheten.

Journalisten Henrik Evertsson ville söka mer kunskap om varför färjan Estonia förliste i en storm på Östersjön 1994. Därför filmades vraket med en dykrobot.

– Vi hade ett behov av att göra just den här informationshämtningen, säger Henrik Evertsson när han förhörs i tingsrätten.

– Vi måste ha fullständiga, klara svar på vad det var som hände med Estonia, säger Evertsson till TT.

Han anser att haveriutredningen som gjordes på 1990-talet har tydliga brister.

– Bland annat genomförde man inte ordentliga besiktningar av vrakets beskaffenhet, säger Henrik Evertsson.

På en tysk båt

Han och en kollega är åtalade för att ha brutit mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak. I dag hölls rättegången i Göteborgs tingsrätt. Domen kommer om två veckor.

Advokat Johan Eriksson, som försvarar Evertsson, angav flera skäl till att de åtalade ska betraktas som oskyldiga. Filmteamet befann sig på en tysk båt, som avgått från tysk hamn – och Tyskland har inte skrivit under den särskilda Estonialagen. Därmed trodde man sig inte göra något brottsligt.

– När vi är på internationellt farvatten, där Estonias vrak ligger, så menar vi att det är tysk lag som gäller ombord på den båt vi befinner oss på, säger Henrik Evertsson till TT.

Han blev förvånad över att åtalas.

Villkorlig dom

Men kammaråklagare Helene Gestrin tolkar lagen annorlunda.

– Vem som helst som bryter mot gravfriden kan åtalas, säger åklagare Gestrin.

Hon vill att de två åtalade döms till villkorlig dom och dagsböter. Beloppet föreslås bli högre för Henrik Evertsson, eftersom han ledde dykverksamheten.

Filmteamets dykningar har gett ny information om Estonia, påpekar Evertssons advokat.

– Det är en uppenbart ursäktlig åtgärd, som man gör för yttrande- och informationsfrihetens skull, säger Johan Eriksson till tingsrätten.

"Omfattande diskussion"

Dykningarna ägde rum i september 2019, på den plats i Östersjön där Estonia förliste 1994. Filmmaterialet användes sedan i dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt", som visades på Discovery.

Bilderna visar bland annat ett stort hål i skrovet som tidigare inte varit känt.

– Det har lett till, får man säga, en omfattande diskussion, konstaterar åklagaren Helene Gestrin.

Statens haverikommission kontaktade filmteamet och fick ta del av deras material, och nu granskas katastrofen på nytt, av myndigheter i flera länder.

Släpptes fram

En omständighet som togs upp under rättegången var att ett finländskt kustbevakningsfartyg, vid namn Turva, flyttade sig för att släppa fram filmteamets båt till vrakplatsen.

– Vi hade absolut respekterat om hon hade visat någon myndighetsutövning på platsen, säger Henrik Evertsson om Turvas agerande.

Filmteamet var också noga med att ha stöd av den största föreningen för anhöriga till katastrofens offer.

– Man skulle inte filma inne i fartyget, eller på något sätt filma så att det skulle bli etiskt oacceptabelt, säger advokat Johan Eriksson i sin beskrivning av hur filmteamet resonerade.