Vännen dog i cancer – nu förverkligar de hennes dröm

Uppdaterad 2017-06-11 | Publicerad 2017-06-10

Julia Jakobssons dröm var att göra Tjejklassikern, men innan hon hann slutföra alla grenar gick hon bort i cancer. Nu förverkligar Julias vänner hennes dröm, skriver SVT Blekinge.

Julia Jakobsson var svägerska till Jenny Sjöström och vän till Sanna Dusak. Hennes allra högsta dröm var att göra tjejklassikern innan cancern tog hennes liv.

– Hon skulle vara med hela tiden, det var hennes mål. Hon var så levnadsglad. Hon skulle bekämpa cancern. Det fanns inget annat för henne, säger Jenny Sjöström till Aftonbladet.

Förra året i september hade Julia haft cancer från och till i fem år. Cancern hade spridit sig i stora delar av kroppen men hon lät sig inte vikas. När Lidingö-Loppet gick av stapeln var Julia med på banan. Med sig, hade hon vännen Jenny.

– Hon hade så fruktansvärt ont i ryggen och jag förstod att hennes tillstånd var sämre än vad vi trott. Men vi genomförde loppet, utan att fokusera på tiden. Vi skulle bara klara av det. När det var några hundra meter kvar sprang jag i förväg för att ta emot henne vid mållinjen, berättar Jenny och fortsätter:

– Det var en sådan känslostorm när hon kom i mål. Vi bara låg på marken och skrattade och grät om vartannat.

”Lovade henne att slutföra”

Men det blev inte några fler etapper för Julia. Några veckor innan Tjejvasan blev hon sämre. Julia blev bara 34 år och hann inte uppfylla sin dröm.

– Dagen innan var jag hos henne på sjukhuset. Jag lovade henne att jag och Sanna skulle genomföra Tjejklassikern åt henne.

Och så blev det. Jenny och Sanna är snart i mål med att förverkliga Julias dröm. Med orden ”Fuck Cancer” skrivet på ryggen fullföljer de Tjejklassikern.

Idag cyklade de runt Vättern och nu återstår bara Vansbrosimmet.

– Det är otroligt jobbigt men Julia är med oss hela tiden. Det är hon som ger oss styrkan att klara av det här. Hennes plan var att vara med idag. Jag hade aldrig gjort det här utan henne, säger Jenny.

Vad tror du att hon tänker om er insats?

– Jag tror att hon är både stolt och glad. Hade vi inte gjort det här hade hon blivit jättearg, säger Jenny och skrattar.

Följ ämnen i artikeln