Spendrup är gubbismens nye förkämpe
Feminist? Jens Spendrup tvekade inte en sekund innan han fnyste fram sitt rungande nej i den redan klassiska radiointervjun.
Med ett enda litet ord förkroppsligar han därmed den ism som fortsätter att hålla tillbaka både samhällsutveckling och mänskliga framsteg.
Nämligen gubbismen.
Gubbismen är – som framgår av namnet – ursprungligen en livsåskådning för gubbar, gubbjävlar och gubbstruttar. Den är stockkonservativ till sin natur, men samtidigt partipolitiskt oberoende och återfinns över hela skalan från vänster till höger. Rörelsen domineras traditionellt av äldre herrar som vet bäst, men det finns betydande inslag av både unga och kvinnliga gubbar.
Jens Spendrup är ordförande i Svenskt Näringsliv, men sedan en dryg vecka även informell ledare för den svenska gubbismen. Det är en position han erövrat efter en maktstrid med tunga utmanare som till exempel Percy Nilsson, vettvillingen som skrämde livet ur en ung tjej då han gav sig på hennes glassbil med en borrmaskin.
Givetvis är gubbismen inte begränsad till vårt land. Det är en internationell rörelse, ofta med förankring i de högsta maktpositioner. I dessa dagar kan man inte förbigå den norske IOK-ledamoten Gerhard Heiberg som skällde ut det norska skidlandslaget - inte för att de åkte dåligt, men för att de bar sorgband för att hedra en av lagkamraternas just avlidna bror.
Heiberg demonstrerar några av gubbismens hörnstenar: okänslighet, stelbenthet och rättrådighet in absurdum. Eller som nyckelrepliken lyder: Hur skulle det se ut om alla gjorde så?
Signalementen på gubbismens företrädare är alltför många för att rymmas på detta begränsade utrymme, men låt mig ändå nämna några.
Gubbisten vet bäst. Hen sätter egennyttan högst i alla lägen. Det var bättre förr, det är bra som det är. Kom inte här och förändra. Det spelar ingen roll vad du säger för då höjer jag bara rösten och har mest rätt. Vad är du för en? Du liknar inte mig, du ser konstig ut. Du är suspekt. Vadå nytt? Varför ska vi ändra, vi har ju haft det så här i alla tider?
Klassiska ståndpunkter inom gubbismen: Klimathotet är en konspiration. Sport och politik hör inte ihop. Feminister är arga för att de är fula. Alla som vill kan få ett arbete. Kungen gör ett fantastiskt jobb. Jag är inte rasist, men …
Och så Jens Spendrups eget genidrag: Det finns inte tillräckligt många kompetenta kvinnor.
Räkfejden
Alla som bor i Göteborg heter inte bara Glenn utan måste dessutom välja sida i det inbördeskrig som blossat upp i kölvattnet efter WWF:s rödlistning av Nordhavsräkan, som beskrivs som ett hot mot stadens själ och identitet. Själv förlitar jag mig på mina vänner hos stans bästa fiskhandlare. Dom skulle aldrig sälja nåt som inte är okej.
Deckaraction
Man har ju sett en del film och tv genom åren, men aldrig har jag blivit så imponerad som av den sex minuter långa och ohyggligt spännande slutscenen i senaste avsnittet av ”True detective”. Sex minuter maximal action – utan ett enda klipp. Det är cinematografi utan motstycke och i kväll är det dags för nästa avsnitt.