Så bra går det faktiskt inte för den svenska skolan
Så fantastiskt bra är faktiskt inte Pisamätningen.
Svenska elever presterar i dag betydligt sämre än de gjorde för ett decennium sedan. Både i matte, naturkunskap och läsförståelse.
Det gick en suck av lättnad genom hela landet när resultaten av den senaste Pisamätningen presenterades. För första gången sedan det internationella testet började göras av 15-åringars prestationer i tre ämnen sjönk inte skolresultaten. De ökade.
Det är lätt att förstå lättnaden och glädjen. Det har, förhoppningsvis, vänt. Men lyckan är delvis grundlös. Så bra gör faktiskt inte de svenska eleverna ifrån sig i skolan om man studerar rapporten noga.
Sedan 2006, alltså för ett knappt decennium sedan, har resultaten i naturvetenskap minskat med tio poäng. I matematik har det minskat med åtta poäng och i läsförståelse sju. I den mån Sverige klättrat på listorna beror det mindre på att de egna prestationerna förbättrats än att våra konkurrenter börjat tappa.
Näst sämst i Norden
Den svenska skolan har dessutom blivit mindre likvärdig. Vem ens föräldrar är, vilken skola man går i har blivit allt viktigare för vilket resultat man gör i skolan. För nio år sedan hade Sverige den mest likvärdiga skolan av alla, nu ligger vi på genomsnittet i de 35 OECD-länderna. (se fotnot för förklaring av vad OECD är).
En annan tråkighet är att skillnaderna mellan elever med utländsk och inhemsk bakgrund är större i Sverige än i andra OECD-länderna. Dessutom ökar skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever. Hur bra är det på en skala? Ganska dåligt för att tala klarspråk.
Om man jämför oss med övriga länder i Norden är det bara de isländska eleverna som hamnar längre ner än Sverige. 15-åringarna i Finland, Danmark och Norge gör bättre från sig än sina jämnåriga i Sverige. Näst sämst i Nordenklassen, alltså.
Skiljer 54 poäng
Sedan 2006 har andelen elever med utländsk bakgrund ökat med sju procentenheter, sedan 2012 med två procentenheter. Det är en ganska kraftig ökning som skulle kunna påverka hela resultatet eftersom elever med utländsk bakgrund generellt gör sämre ifrån sig i skolan än inhemska elever.
I naturvetenskap skiljer det 54 poäng i naturvetenskap mellan elever med utländsk och inhemsk bakgrund. Likadant ser det ut inom de andra ämnesområdena.
Det skulle i teorin medföra att genomsnittsresultatet för alla svenska elever minskar med två poäng. Men i själva verket dras det, enligt Skolverket, bara ner med en poäng eftersom resultatutvecklingen var mer positiv för elever med utländsk än med inhemsk bakgrund.
Ljuset i tunneln
Känslan av lättnad, till och glädje, är lätt att förstå. Resultaten i Pisa-mätningen, särskilt i kombination med en annan internationell undersökning som pekade i samma riktning, tyder på att vi kan se ljuset i tunneln.
Men än dröjer det länge innan problemen i den svenska skolan är över. Var utomordentligt säker på det.
Fotnot: OECD är en ekonomisk samarbetsorganisation som var tredje år mäter 15-åringars prestationer i skolan i tre ämnen. I undersökningen ingår 72 länder varav 35 är medlemmar i OECD.