Mejla

Wolfgang Hansson

Joe Biden – från efterlängtad till impopulär

KOLUMNISTER

Få presidenter har varit så efterlängtade när han valdes som Joe Biden.

Men ett år efter valet har jubelropen tystnat och ersatts av besvikelse.

Bidens opinionssiffror är de sämsta för någon president i modern tid. Bortsett från företrädaren Donald Trump.

Joe Bidens första nio månader i Vita huset har varit lite av en berg- och dalbana. Länge var Biden hyfsat populär. Men från mitten av augusti har det pekat rakt neråt.

I dag tycker 42 procent av amerikanerna att Biden gör ett bra jobb, jämfört med 55 procent när han flyttade in i Vita huset. Trump är med sina 37 procent den enda president som legat sämre till vid motsvarande tidpunkt.

Den enkla förklaringen är att opinionstappet sammanfaller med USA:s katastrofala tillbakadragande från Afghanistan. I stället för det ordnade tillbakadragande som Biden utlovat så fick USA dra sig ur med svansen mellan benen under kaotiska omständigheter där 13 amerikanska soldater dödades i en terrorattack bara dagar innan evakueringen var över.

Helt klart har Biden tagit stor skada av debaclet i Afghanistan. Men det sammanföll i tid med två andra motgångar som kanske var viktigare.

Joe Biden har helt klart tagit skada av Afghanistan – men det är inte den enda förklaringen.

Smittan ökar igen

Smittspridningen av covid-19 tog åter fart och den supersnabba ekonomiska återhämtningen bröts.

Den enskilt största orsaken till att Biden blev vald var sannolikt att en majoritet amerikaner ansåg att han var bättre lämpad att hantera pandemin. I början gick det också väldigt bra. Biden uppfyllde sitt vallöfte att vaccinera hundra miljoner amerikaner på halva den utlovade tiden. För första gången kände många amerikaner att pandemin var under kontroll.

Men vaccinationsviljan började vika redan under försommaren. I takt med att smittan ökat igen har förtroendet för Biden börjat vackla. Fortfarande dör omkring 1 000 amerikaner varje dag av viruset.

På senvåren kom de goda ekonomiska nyheterna slag i slag. Tillväxten ökade rekordartat liksom antalet nya jobb. Men de senaste månaderna har återhämtningen stannat av och blivit ryckig. Prisökningar på många varor har satt fart på inflationen.

Lättnad efter kaoset

Vid sidan av coronapandemin är ekonomin den viktigaste frågan för de flesta amerikaner. Går det dåligt är det presidenten som får skulden.

När Joe Biden valdes stod han för lugn och stabilitet. En välkommen förändring efter fyra år av kaos under Donald Trump. En känsla som förstärktes av Trumps sista veckor med stormningen av Kapitolium som kulmen.

När Joe Biden tillträdde i januari kändes en närmast fysisk lättnad hos många amerikaner över att slippa vakna upp till ständigt nya dramer och konflikter.

I flera månader räckte det nästan att Biden gav USA lugn och ro. Han återställde USA:s internationella anseende genom att räcka ut en hand till alla de allierade som Trump förnedrat och förtalat. Återgången till de normala fullbordades av att Biden åter gick med i Parisavtalet om att hejda klimatförändringarna och startade förhandlingar med Iran om en återgång till avtalet som ska se till att Iran inte kan skaffa sig kärnvapen.

Men när Biden rättat till mycket av det Trump ”ställt till” med så var det inte längre lika enkelt.

Han fick igenom de akuta coronapaketen för att rädda jobb och företag. Men de mer långsiktiga reformerna har hamnat i trubbel. Märkligt nog mest på grund av motstånd inom det egna partiet.

På sitt infrastrukturpaket som innebär en uppgradering av vägar, broar, järnvägar och annan infrastruktur har han fått med sig ett antal republikaner. Men vänsterflygeln inom partiet kräver att det sociala reformpaketet måste godkännas samtidigt.

Riskerar storförlust

Men två demokratiska senatorer vill inte gå med på barnbidrag, fri förskola för barn i vissa åldrar, föräldrapenning och klimatinvesteringar. De har ifrågasatt storleken på 3,5 biljoner dollar.

Biden har tvingats banta ner paketet till 1,5 biljoner men är ändå inte säker på att få igenom det.

Misslyckas han är det ett dråpslag mot hans inrikespolitiska agenda.

Inte bara det. Nästa år är det val till representanthuset och en tredjedel av senaten. När presidenten ligger under 50 procent i opinionen brukar det innebära kraftiga förluster för hans parti.

En föraning får vi efter Virginias guvernörsval i dag. Biden vann delstaten med tio procentenheter men nu kämpar den populäre partikamraten Terry McAuliffe för att slå en republikansk Trumpkopia.

Covidpandemin och ekonomin kan vända. Afghanistan kommer de flesta att ha glömt vid den här tiden nästa år. Men om det inte vänder är risken överhängande att Biden förlorar sin majoritet i kongressen vilket gör hans jobb ännu mycket svårare än det redan är.

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Här slumrar Biden till under klimatmötet

ÄMNEN I ARTIKELN

Joe Biden

Amerikansk politik

Covid-19

Afghanistan