Hongkong fortfarande största hotet mot Kinas kommunistparti
Ingenting skrämmer Kinas kommunistparti så mycket som demokrati.
För att förhindra att "smittan" sprider sig till fastlandskina stryper Peking alltmer friheterna i Hongkong.
Senast genom att stoppa minneshögtider för offren för massakern på Himmelska fridens torg.
Förevändningen att man gör det för att förhindra spridningen av covid-19 är bara ett svepskäl.
Den egentliga orsaken är rädslan Peking känner för att den demokratiska kulturen bland Hongkongs befolkning ska sprida sig till Kina och hota kommunistpartiets envälde.
Det är nu 32 år sedan en demoratisk studentrörelse under en kort period tilläts växa fram i Kina. En dröm om att Kinas variant av kommunism inte bara skulle gå att förena med kapitalism utan också med yttrandefrihet.
Initialt var den uppmuntrad av den dåvarande kinesiske ledaren Deng Xiao-Ping som ville reformera och modernisera Kina. Men studenternas krav gick för långt. Kinas ledning kände sin makt hotad.
På väg till Himmelska Fridens torg försökte armén stoppa studenterna från att nå torget. De hade order att skjuta skarpt mot människor om så krävdes. Fortfarande är det oklart hur många som dödades men det kan ha handlat om allt från några hundra till flera tusen.
Massakern satte effektivt stopp för den gryende demokratirörelsen i Kina. Sedan dess har tumskruvarna dragits åt ytterligare.
President Xi Jinping må ha tillbringat ett år som utbytesstudent i USA men några demokratiska värderingar tog han inte med sig hem.
Sedan han tog makten 2013 har möjligheterna till öppen debatt och kritik av kommunistpartiet stramats åt kraftigt. Istället har han byggt upp en personkult runt sig själv som påminner om den runt den legendariske ledaren Mao Zedong.
Utlösande faktorn
Ända sedan Storbritannien återlämnade kronkolonin till Kina 1997 har befolkningen i Hongkong fruktat att de ska gå miste om sina demokratiska fri- och rättigheter som Kina i avtalet med britterna garanterat till 2047.
Deras farhågor har visat sig vara välgrundade. Successivt har Kina tagit över alltmer. Men först i och den nya säkerhetslagen som förra året klubbades i Peking har Xi Jinping tagit ett fast grepp om det lilla men finansiellt viktiga och välmående Hongkong.
Den utlösande faktorn var demonstrationerna som tog fart sommaren 2019. Xi såg dem inte bara som ett hot mot Pekings makt över Hongkong. Han blev orolig för att demokratirörelsen på nytt skulle kunna sprida sig till Kina.
Det är därför han så bestämt försöker kväsa alla möjligheter till demonstrationer och även bit för bit sätter munkavle på den fria pressen. Han vill inte att Hongkong ska kunna bli en demokratisk trojansk häst för resten av Kina.
Under en reportageresa till Hongkong hösten 2019 träffade jag många ur demokratirörelsen, både ledare och unga aktivister. De var då fast beslutna att fortsätta sin kamp trots de personliga riskerna och polisens hårda metoder.
Då förekom stora demonstrationer nästan dagligen. I dag är det lugnt på gatorna. Få vågar längre göra sin röst hörd. Den nya säkerhetslagen kan ge väldigt långa straff för yttringar som tidigare ansågs vara en del av demokratin.
Krig med USA
I början av veckan promenerade en 65-årig kvinna mot Kinas sambandskontor i Hongkong med en skylt där det stod "32, 4 juni, sorgliga Tiananmen". Hon var helt ensam men arresterades för att ha deltagit i en olaglig demonstration.
En rad demokratiaktivister sitter fängslade eller väntar på rättegång. Tusental har flytt från Hongkong och sökt asyl utomlands.
När Kina tog över Hongkong var det enligt modellen "ett land, två system". Tanken var att man enligt samma modell skulle införliva det demokratiska Taiwan med Kina. Men taiwaneserna har alltid varit skeptiska.
Utvecklingen har gett dem rätt sedan modellen alltmer tagit liknar "Ett land, ett system". Xi Jinping har i praktiken tagit död på modellen. Därmed återstår bara att med våld införliva Taiwan som Kina gör anspråk på. Vilket i praktiken skulle riskera ett krig mellan Kina och USA.
Det kan låta osannolikt men omvärldens brist på kraftfulla svar på Kinas avskaffande av demokrati i Hongkong kan det lätt tolkas av Xi Jinping som att världen utan alltför mycket bråk skulle acceptera att han svalde även Taiwan.
Kväsandet av demokratin i Hongkong är inte bara en lokal angelägenhet. Den kan få långtgående följer för världen.