Tid för Pehrson att börja stretcha – ordentligt
I helgen möts Liberalerna för sitt riksmöte i Linköping.
Ända sedan regeringsbildningen har partifolket spunnit som nöjda katter.
Samtidigt finns det inget annat parti som står inför samma svåra akrobatik de fyra kommande åren.
Inget parti har en partikultur som Liberalerna. En partikultur där profilerade politiker öppet kritiserar sin partiledning. En partikultur där föredetta partiledare går ut i media och säger att de inte längre tänker rösta på partiet. En kultur där det ständigt pågår interna konflikter inför öppen ridå, och där det är ok.
Ja, mer eller mindre okej, för inte sticker liberaler under stol med att det väldigt skönt att partiet just nu inte slits sönder av interna strider.
Liberalerna är så nöjda med tillvaron att de inte ens bryr sig om att det ser uselt ut i opinionen. Men det finns flera anledningar för Liberalerna att oroa sig.
Den moderata generositeten är över
Sedan valet har Liberalerna åter dykt ner under riksdagsspärren. Anledningen är att L räddades kvar i riksdagen av moderata stödröster och att dessa nu återgått till att stödja sitt vanliga parti i mätningarna.
Det fungerade för Moderaterna att bjuda på röster till L i det här valet, men till valet 2026 kommer M inte vara lika suget på att dela med sig.
Då har Moderaternas glädje över att leda en regering lagt sig och de har insett prestigeförlusten i att nu vara Sveriges tredje största parti. Ska M växa om SD i valet 2026 har de inte råd att hålla småpartier som L under vingarna.
SD spökar
Mycket av missnöjet inom Liberalerna under de senaste åren har handlat om relationen till Sverigedemokraterna. Under stora konvulsioner valde partiet att ingå i januariavtalet och släppa fram en socialdemokratiskt ledd regering, för att stänga ute SD från inflytande.
Under lika stora konvulsioner valde partiet sedan att byta fot och arbeta för en ny borgerlig regering, även om det skulle betyda en regering med stöd av SD.
I allt detta avgick den sittande partiledaren Nyamko Sabuni och Johan Pehrson tog över.
Svåra tider väntar
Inte konstigt att det känns lugnt inom Liberalerna efter fyra svåra år, men det är inte helt okomplicerat för partiet att ingå i en regering som till stor del regerar på SD:s politik. Johan Pehrsons ledarskap kommer att vara avgörande för om de SD-kritiska rösterna inom partiet håller sig lugna. Det är fortfarande parlamentariskt tajt i riksdagen och det krävs bara två arga liberaler för att sänka regeringens politik.
Än så länge har Pehrson balanserat det genom att då och då vädra missnöje med sitt samarbetsparti och öppet prata om politiska konflikter mellan Liberalerna och SD inom Tidösamarbetet.
Det är en klen tröst för de liberaler som ser sig som Sverigedemokraternas politiska motståndare. Det kanske funkar nu, under den nya regeringens smekmånad, men när mer kontroversiella frågor från Tidöavtalet hamnar på bordet, kan det bli svårare.
Liberalerna tycker att de varit smarta och gömt svåra frågor som tiggeriförbud, skärpta regler för arbetskraftsinvandring och visitationszoner i utredningar, men det är inte Liberalerna som bestämmer i Tidösamarbetet, inte i närheten av hur mycket SD bestämmer. Det kommer komma en tid när Liberalerna behöver tugga i sig detta och den tiden kommer bli svår.
Attrahera kvinnor
Enligt partiets valanalys är Johan Pehrson en av partiets stora styrkor och tillgångar. Samtidigt kommer de fram till att han också kan vara en anledning till att partiet tappat en viktig väljargrupp – kvinnorna. Pehrson ska nu tona ner sin killen-vid-grillen-aura, men varför det skulle locka kvinnor är obesvarat.
Istället handlar det förmodligen mer om SD – som det nästan alltid gör.
Den svenska väljarkåren har blivit allt mer polariserad utifrån kön. Män röstar höger och gillar i större utsträckning SD, medan kvinnor röster vänster och tycker mycket illa om Sverigedemokraterna.
Nu ska Liberalerna samarbeta med SD och driva SD:s politik i fyra år. Samtidigt som de ska utmåla SD som sin främsta ideologiska motståndare. Samtidigt som de behöver visa avstånd till SD för att vinna tillbaka kvinnliga väljare och klara spärren 2026. Pust!
Inget annat parti står inför samma svåra akrobatik, de fyra kommande åren.