Över våra döda kvinnokroppar kämpar de för att kränka aborträtten
För mig som förespråkar människors rätt att styra över sina egna kroppar, även om man råkar vara kvinna, så kommer abortnyheter sällan med glada besked. Senaste tiden har nyheter om nya abortrestriktioner och läkare som känner sig uppbackade av ingen mindre än Gud när de åberopar samvetsfrihet avlöst varandra. I en rapport från kvinnorättsorganisationen Kvinna till Kvinna läser jag att siffran för de läkare i Italien som vägrar utföra aborter ligger omkring 80 procent. Amen.
Jag scrollar i mitt instagramflöde och stannar till vid en bild av protesterande människor med plakat som skriker ”Abort access saves lives” och ”Keep abortion legal”. Bildtexten berättar för mig att man i Georgia, USA planerar att införa en ny, mycket strikt lag. Det var i förra veckan som Georgias guvernör Brian Kemp skrev under en lagändring som, om den inte stoppas i domstol, kommer att förbjuda abort efter att fostrets hjärta börjat slå. Vilket kan vara så tidigt som i sjätte veckan. Detta med vetskap om att kvinnor kommer fortsätta genomföra aborter. Kvinnor kommer hitta alternativa sätt att avbryta de oönskade graviditeterna, om det så är med livet som insats. Detta i ”the land of the free” (men?).
Jag strosar över Sergels torg i Stockholm. På vägen från Kulturhuset till tunnelbanan stannar jag till, då jag plötsligt stirrar rakt in i ett uppförstorat blodigt embryo. Under den morbida bilden står det tydliga budskapet ”Abort – NEJ!”. Tre personer, två män och en kvinna, står med plakat och höjda röster. Den ena av de två männen är otroligt hetsig och skriker att kvinnor som genomgår en abort är mördare. Upprörda människor samlas och diskuterar med abortmotståndarna. Jag stannar själv till och argumenterar en stund, för att sedan påminna mig om det lönlösa i att diskutera med dessa ignoranta människor. Jag skyndar vidare. Bilden av det blodiga embryot har etsat sig fast på min näthinna.
I kampen för att kontrollera och frånta kvinnor makten över sina egna kroppar går abortmotståndarna bokstavligt talat över lik. Man förbiser faktorer som att våldtäktsoffer inte ska behöva föda sina förövares oönskade barn. Att barn inte ska behöva föda barn. Man skiter fullständigt i att den havande kvinnans liv kan vara i fara på grund av graviditeten och att den därmed borde avslutas. I länder som till exempel Argentina där totalförbud råder utförs hundratusentals illegala aborter varje år. Tillvägagångssätten är mer eller mindre primitiva, alltid osäkra. Galgar, krossat glas och våld mot kroppen. Över våra döda kvinnokroppar kämpar människor världen över för att kränka aborträtten. Och även här hemma i jämställda lilla Sverige är frågan aktuell.
Sverigedemokraterna vill sänka gränsen för fri abort från vecka arton till tolv och Kristdemokraternas Ebba Busch Thor anser att aborträtten kan behöva ses över. Detta är början, vad är nästa steg? Sverige kan absolut slå sig för bröstet i jämställdhetskampen men inget land är vaccinerat mot ojämställdhet och inte sällan går vi bakåt i utvecklingen när vi borde fortsätta framåt. Rätten till abort handlar inte bara om rätten att avsluta en oönskad graviditet. Det handlar om att min kropp är min, jag har rätt att bestämma över mig själv, rätt att tänka fritt med stöd i lagen och rätt till trygghet inom vården. Oavsett vilket kön jag tillhör.
