Huvudsaken är att man är flexibel, syster Amal
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-01
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
När Amal Mohamud tillsammans med kollegor besökte Casino Cosmopol i Göteborg nekades hon inträde på grund av sin sjal. Huvudbonader är nämligen inte tillåtna där. Nu har hon anmält kasinot till ombudsmannen för etnisk diskriminering (DO).
Man kan förstås diskutera och ifrågasätta relevansen av olika regler, men det jag inte begriper är varför en troende muslim vill besöka ett kasino till att börja med. Det är ju haram, för Guds skull!
Att vara renlärig är tillräckligt viktigt för Amal för att hon ska vara kompromisslös gällande slöjan, men tydligen inte lika viktigt när det kommer till islams förbud mot spel.
Det är lite pinsamt att jag av alla människor ska påminna henne om följande: ”Vin och hasardspel [...] är en styggelse, dem har Satan uppfunnit. Undvik det så att ni må vara lyckliga. Satan vill blott åstadkomma fiendskap och hat bland er genom vin och hasardspel och utestänga er från åkallan av Gud och bönen.” (Koranen 5:92, 93).
Ett kasino är en plats där folk ägnar sig åt aktiviteter som är en ”fara för samhället såväl som individen”. Till och med jag som är icke-religiös tycker att hasardspel är så oproduktivt och meningslöst att sådana miljöer tråkar ihjäl mig.
Kanske borde Amal tacka portvakterna; tänk om hon hade kommit in och djävulen hade frestat henne att testa enarmade banditer. Det hade kunnat sluta med spelmani och minuspoäng på domedagen.
Vad blir DO:s nästa fall? Beslöjad kvinna nekades inträde på strippklubb? ”Jag kände mig kränkt och ledsen?” (Vilket påminner mig om en kompis som på skoj besökte en erotikmässa – iklädd burka. Hon gick där och kollade in raffiga underkläder, oljor och dildos, bara för att se folks miner. De som var där lär aldrig glömma.)
Vidare anser inte Amal att hennes sjal är en huvudbonad. Men snälla, vad är ”huvudbonad” annat än ett plagg avsett att bäras på huvudet? Hur många muslimska kvinnor använder sin sjal för att täcka arm, ben eller mage?
”Jag bär den på grund av min religiösa tro. Det är inget jag vill eller kan välja bort”, säger kvinnan.
Intressant. Vanligtvis brukar man få höra att de som bär hijab gör det av fri vilja, men här verkar plötsligt den fria viljan vara bortblåst. Hur ska vi ha det? Man kan inte påstå att man inte kan välja bort slöjan efter att just ha sagt att man inte vill göra det. Visst, ”Gud vill” att hon bär sjal, men bara enligt den religion som hon väljer att tro på och tillhöra (det råder religionsfrihet i Sverige, man får byta). Så visst handlar det om val.
Ett val som dessutom är ogrundat då Koranen faktiskt inte uppmanar kvinnor att täcka håret utan endast att ”svepa sina kläder omkring sig” (33:59), ”ej visa sina behag” och ”kasta slöja över sin barm” (24:31). Förbudet mot spel är tydligt medan påbudet om slöja är luddigt och öppet för tolkning.
När Mona Sahlin för några år sedan besökte en moské bar hon slöja. Fastän hon är en person i maktposition och vanligtvis inte bär sjal underkastade hon sig platsens dresscode, oavsett vad hon må ha tyckt om skälen bakom den.
Läxan, syster Amal, är flexibilitet före kompromisslöshet, rätt sak på rätt plats och att ta seden dit man kommer. Hoppas nästa firmafest blir lyckad. I rättvisans namn måste jag slutligen undra över kasinots regel mot ”huvudbonader och trasiga kläder”. Ärligt, skulle en rockstjärna som Bruce Springsteen få vända vid dörren på grund av trasiga jeans?