ISK har vuxit politikerna över huvudet 

”Någon som minns ISK-bråket? Magdalena Andersson flaggade för skärpning av villkoren. Ett år senare tar socialdemokraterna kraftigt avstånd från socialdemokraterna.”

90 000 miljoner kronor. Så mycket kostade sparformen investeringssparkonto ISK förra året i form av utebliven skatt. Det är betydligt mer än vad Sverige lade på försvaret. 

90 miljarder är en grov uppskattning. Det verkliga beloppet är hemligt. 2019 kostade ISK 13 miljarder och 2020 32 miljarder enligt finansdepartementet.

Den senaste prognosen från i april ifjol pekade på 73 miljarder för 2021.

Men då hade Stockholmsbörsen bara börjat den klättring som slutade i en uppgång med hela 35 procent. Och ju mer aktiemarknaden stiger, desto större intäktsbortfall eftersom ISK ersatt den gamla skatten på 30 procent när man tar hem vinsten med i praktiken en platt årlig skatt på kapital (förra året 0,375 procent).

 

I årets skrivelse till riksdagen har ISK-siffran slopats: ”av osäkerhet- och beräkningstekniska skäl” som det heter. En händelse som ser ut som en tanke.

Någon som minns ISK-bråket? Magdalena Andersson flaggade för skärpning av villkoren.  ”Att samhällets allra rikaste har råd att bidra mer till välfärden är uppenbart”, dundrade hon på DN Debatt. Ett år senare tar socialdemokraterna kraftigt avstånd från socialdemokraterna. Det är absolut inte aktuellt med någon höjning av ISK-skatten, slog finansminister Mikael Damberg fast i veckan.

Det är ju valår. Och färsk statistik från Skatteverket visar att det är rena rusningen till ISK – närmare 3,6 miljoner svenskar beräknas nu ha ett konto – en ökning med 500 000 på ett år. Kapitalet växer också – 1 570 miljarder kronor jämfört med 1 100 miljarder 2020. Vi pratar om en ny folkrörelse. Och att ge sig på en sådan är politiskt självmord (möjligen också journalistiskt). 

Det är absolut inte aktuellt med någon höjning av ISK-skatten, slog finansminister Mikael Damberg fast i veckan.

 

Många kan nog hålla med om att ISK är både smidigt och uppmuntrar till sparande, vilket förstås är positivt. Problemet: att något är behändigt och populärt är inte nödvändigtvis samma sak som att det är samhällsekonomiskt optimalt. Det mest sömlösa vore förstås att inte betala skatt alls. Bara sms:a en utsträckt långfinger-emoji till Skatteverkets servicetelefon varje år. Det är i sådana lägen politiker ska kliva in i rummet, balansera olika intressen mot varandra och landa i vad som är mest rimligt för landet som helhet.

Åtminstone i teorin.

Sedan införandet 2012 har ISK inneburit sisådär 175 miljarder i lägre skatteintäkter. Eftersom 1 procent äger 35 procent av de 1570 miljarderna som finns på ISK-konton innebär det att 60 miljarder av subventionen landat hos 0,3 procent av svenskarna.

Ett faktum som Mikael Damberg sannolikt inte är supersugen på att prata om i valrörelsen, liksom han gärna slipper frågor om logiken i att någon som har 100 miljoner på ISK, slutat jobba och lever på 5 miljoner i årlig aktieutdelning förra året betalade 7,5 procent i skatt på denna inkomst.

Samtidigt som en vanlig löntagare fick räkna med minst 3-4 gånger så mycket. 2021 drog staten in drygt 1327 miljarder i direkta och indirekta skatter på arbete och 108 miljarder i kapitalskatter från hushållen. ISK bidrog med 6 miljarder. 

 

I år, när börsen rasar, blir visserligen ISK mindre förmånligt eftersom det inte går att dra av förluster – dessutom måste skatten betalas även om sparkapitalet sjunker. Den stigande räntan innebär också att skatten kan dubblas till 0,735 procent. Vår 100-miljonersman skulle alltså kunna pungslås med en skatt på 14,7 procent – en ”dundersmäll” som en affärstidning beskrev det.

Inte okej enligt svenska politiker. Enligt Dagens Industri finns nu en majoritet i riksdagen för att sänka ISK-skatten. Inget är jobbigare än återkalla reformer som visat sig bli dyrare än det var tänkt (och därför folkkära).

Av samma skäl kommer vare sig fastighetsskatt, ränteavdrag, RUT eller ROT bli någon valfråga. För i ärlighetens namn handlar ju politik i slutändan inte om politik, utan om att vinna val.