Hit – men inte längre
Här reser Aftonbladets reporter genom ett ödelagt Japan
I går steg ny rök från reaktorerna i Fukushima. Ännu är kylningen inte säkrad – härdsmältan fortsätter att vara ett hot.
Aftonbladets Elin Lindqvist har nu lämnat Tokyo och åker med en hjälporganisation mot staden Sendai som krossades av tsunamin.
Det är en resa som går rakt in i farozonen. När de korsar säkerhetsradien runt Fukushima piper strålningsmätaren varnande. Men nödhjälpen måste fram.
Ett amerikanskt militärplan flög i slutet av förra veckan in 90 ton mat och förnödenheter till hjälporganisationen Crash i Japan. Tack vare det har Jonathan Wilson lyckats upprätta fem baser i Sendairegionen, varav tre inom 50 kilometer från kärnkraftverket i Fukushima.
Allt ifrån privatpersoner till stora företag har donerat produkter till Crash. Men Jonathan är inte bara ansvarig för att hjälpen ska komma fram. Han gör det med en missionärs agenda.
Många andra organisationer har hunnit etablera sig i Sendai men katastrofen är så stor att det krävs enorma åtgärder. Också kristna rörelser mobiliseras.
3 500 volontärer kommer att arbeta för Crash längs Honshus nordostkust så länge de behövs. Det går ännu inte att nå alla samhällen. En väg blockeras av ett hus, en annan av ett skepp. En tredje har förvandlats till ett öppet gap, berättar Jonathan.
Vi följer med Crash till staden Kurokawa-gun nordost om Sendai. För att komma dit måste vi korsa västländernas säkerhetszon på 80 kilometer från Fukushima Daiichi.
Där finns, märker vi snart, förhöjda halter av radioaktivitet i luften. Så fort vi passerat Shirakawa börjar geigermätaren att pipa och snart klättrar antalet millisievert. Men dosen är inte farlig för människor. Som högst når den 12 mikrosievert/timme när vi befinner oss i Motomiya, cirka 60 kilometer från kärnkraftverket.
Vi åker på Tohoko Expressway som länkar Honshus södra och norra delar. Motorvägen är nu endast öppen för volontärorganisationer, polis, brandkår, ambulanser och flyktingtransporter. Sedan jordbävningen har vägen reparerats på ett 20-tal ställen mellan Tokyo och Sendai men mycket
arbete återstår. Alla broar har skjutits upp några centimeter och skapat skarpa kanter och ojämnt väglag. Ett jordskred hålls tillbaka med stora sandsäckar.
Många bensinstationer längs vägen är stängda; vid andra är det lång kö, den tomma motorvägen till trots. Varje fordon får endast köpa bensin eller diesel för 3 000 yen, cirka 230 kronor, vilket motsvarar ungefär 20 liter. Priserna har inte höjts, det är bara tillförseln som är svår.
Det är spökstäder vi åker igenom. Alla affärer är stängda, husen är släckta, en enda nudelrestaurang håller öppet. Människor har lämnat området på grund av el- och vattenbrist.
När vi kör av motorvägen blir det tyst. Vi möts av en flera kilometer lång kö av förarlösa bilar längs huvudgatan i Taiwa. Folk har lämnat dem vid macken och promenerat hem – allt för att återvända nästa morgon när macken öppnar och förhoppningsvis kunna tanka.