Därför älskar jag hinken på tågperrongen

En anti-digital men effektiv lösning

Det här är historien om en hink. Och en berättelse om att livet fortfarande kan vara analogt.

Hinken.

Det handlar om en grön plasthink på en av tunnelbanestationen T-centralens perronger. Hinken har sett sina bästa dagar. Den ser ut som den har varit en trogen följeslagare under många städturer i offentlighetens tjänst.

När du läser det här kan den vara borta. Men när jag skriver det här har den stått i drygt en vecka mitt på en av Sveriges mest trafikerade perronger med tusentals människor varje dag.

Det läcker från taket i T-centralen. Dropparna faller ner i hinken. Eller rättare sagt, delar av de nedfallande dropparna hamnar i hinken som är för smal för att samla upp alla.

 

Vi har alla varit med om något liknande. Det inträffar ett missöde, en olycka och man åtgärdar det nödtorftigt och snabbt. Men kanske inte så elegant.

Just så står det till med hinken. Presstjänsten på SL:s trafikkontor vet, efter efterforskningar, att hinken står där för att det läcker från taket. MTR, företaget som driver Stockholms t-bana, ansvarar också för ”stationsmiljön”, som det heter.

De har uppmärksammats på läckan, eller kanske själva upptäckt den, och ställt ut hinken. De ansvarar också för tömningen av den. Hur ofta tömning krävs är oklart.

 

Fastighetsföretaget som har hand om själva lokalen i det här fallet heter Caverion. Det har, enligt presstjänsten på SL, inte bedömt läckan som akut. Därav den veckogamla lösningen med den gröna plasthinken.

Enligt sin hemsida eftersträvar bolaget ”smarta lösningar och nöjda kunder”. Det kan alltså vara en hink, som ställs fram av ett helt annat företag.

Man kan raljera över hinken. Det är en klassisk, man skulle också kunna säga omodern, och tillfällig lösning på ett akut problem. Man skulle också kunna kalla åtgärden nonchalant, på gränsen till ohyfsad. Trafikanterna ser hinken, gör en gir och undviker därmed att halka i vätan runtom den. Perfekt.

 

Hinken kan också uppfattas som vilsam på ett välgörande sätt. I en värld där det är svårt att betala med pengar, där det finns digitala strategier för allt mellan himmel och jord och du snart inte kan göra någonting överhuvud taget utan din smarta telefon är hinken en påminnelse om en tid som flytt.

Hinken är också lugnande. De gamla lösningarna, metoderna och recepten har sin plats även i det moderna samhället. De digitala nollorna och ettorna når inte hela vägen – än.

Därför älskar jag den gröna hinken i all sin amatörmässighet.

  • Fotnot: Måndag 27 februari var hinken borta efter nära två veckor. Om läckan är åtgärdad är i skrivande stund oklart.

 

Fem saker att hålla koll på i veckan

  • Befriat för 75 år sedan
    I morgon är det 75 år sedan förintelselägret Auschwitz befriades. För att vi aldrig ska glömma, eller återupprepa, ett av världshistoriens värsta övergrepp högtidlighålls dagen årligen. I år är det extra högtidligt, kronprinsessan och statsministern finns på plats i Polen.
  • Nya hemska bilder
    Man kan knappast tro det men på tisdag visas i Berlin nyupptäckta bilder från ett annat förintelseläger, nämligen Sobibor. Det låg i provinsen Lublin i östra Polen. Vi kan alltså räkna med nya bevis för människans stundtals obegripliga ondska. Den får vi aldrig tänka bort.
  • Lööf är inte på plats
    Säsongen för framför allt de borgerliga partiernas kommundagar inleds på fredag med Centern som samlas i Uppsala. Dagarna är till för att partiledning och kommunpolitiker ska träffas, diskutera och förädla. Annie Lööf väntas inte komma, hon är fortfarande på sjukhus med nya dottern.
  • Brexit – på riktigt?
    Natten mot den 1 februari lämnar Storbritannien den Europeiska unionen efter 43 år. Osvuret är visserligen bäst, uttåget har skjutits upp flera gångar. Men nu ser det ut att bli av även om man inte kommer märka så mycket förrän övergångstiden är över i slutet av året.
  • Nio månaders tjat
    Nästa måndag är det dags för det första primärvalet inför presidentvalet i USA i november. Det är också startskottet för outhärdligt tjat. Inte ens det svenska valet ägnas samma detaljstudium av de stora medierna. Vem vinner? Statistiken talar för Trump. Jag är redan trött.

Veckans citat

”Förr i tiden sköt de någon i benet när en skuld skulle indrivas. Nu skjuter man varandra i huvudet”.

Mikael Damberg, inrikesminister (S) om veckans sprängningar
 

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Följ ämnen i artikeln