Putin vill bestämma över Sverige
Rader av möten och uttalanden ska hejda Rysslands planer
Den ryska björnen har ställt sig på bakbenen och viftar varnande med tassarna.
Hur rädd ska man vara för hoten från Moskva?
Ganska ängslig är jag rädd. Det verkar i alla fall Magdalena Andersson vara.
Före jul delgav Ryssland en rad krav till Nato och därmed till USA.
I stark förkortning vill den ryska regeringen och president Vladimir Putin återgå till, eller i alla fall närma sig, den ordning som gällde under det kalla kriget med ett flertal länder i en säkerhetszon mellan sitt eget territorium och det med Natos gamla medlemmar i Europa.
Det för Sverige mest oroväckande kravet på listan är att Nato inte ska få ta in fler medlemmar. Sverige, eller för den delen Finland, skulle därmed förhindras från att gå med i Nato. Även om vi skulle vilja.
Den ryska kravlistan flög lite under radarn, sannolikt för att den levererades strax före jul.
Men de senaste dagarna har en febril aktivitet brutit ut för att möta det ryska hotet.
I går hade statsminister Magdalena Andersson ett samtal med Finlands president Sauli Niinistö. Nu ska hon samtala med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och med vilka vi väljer att samarbeta, sade Andersson i ett uttalande på trettondagen.
Utrikesminister Ann Linde är redan i Washington för möten med bland andra USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman och president Bidens biträdande nationelle säkerhetsrådgivare Jonathan Finer.
I sin nyårshälsning slog den finske statsministern Sanna Marin fast:
– Vi behåller vår möjlighet att ansöka om Nato-medlemskap.
I dag möts utrikesministrarna i Nato till ett extrainkallat möte i Bryssel. Kalla det gärna krismöte. Nästa vecka väntar en rad olika möten mellan bland andra Ryssland, USA, Nato och OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Det som utlöst denna våg av möten och oroade uttalanden är alltså den ryska kravlistan. Liksom de ryska truppsamlingarna vid Ukrainas gräns som sägs uppgå till ungefär 100 000 man.
Hur oroad ska man vara för den här händelseutvecklingen? Man kan ju börja med att konstatera att många världsledare är just oroade och vill mota Olle i grind innan den ryske björnen övergår från att vifta med tassarna till att vråla. Eller bitas.
Svaret måste alltså vara att man ska vara ganska ängslig. Ryssland marscherade in i Georgien 2008 och invaderade Krim i Ukraina 2014. Nu vill de gärna ha en landväg till halvön och Ryssland skickade nyligen också trupper till den pågående konflikten i Kazakstan där demonstranter krävt demokrati.
Efter andra världskrigets slut delades Europa upp. På ena sidan järnridån hamnade de länder som Sovjetunionen räknade in i sin intressesfär, på andra de västländer som bildade försvarsalliansen Nato.
Den ordningen föll samman i samband med att järnridån föll 1989 och att Sovjet gick samma väg kort därefter.
Den ryske presidenten har länge varit frustrerad. Han vill ha ett bekvämare säkerhetsavstånd till västmakterna. Det är i det ljuset man ska se den aktuella offensiven.
Det handlar inte bara om att Nato inte ska kunna ta emot fler medlemmar. Utan också att utländska trupper inte ska få finnas i de Natoländer som ligger närmast Ryssland, som Baltikum och Polen. Rysslands robotar skulle fortsatt nå väst, men motsatsen skulle inte gälla för Nato.
Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kallar i Sveriges radio förändringarna för ”enorma” om de skulle bli verklighet.
– Det är det som Putin är ute efter. En ny Jalta-uppdelning som ger Ryssland en egen intressesfär av lydstater som att bestämma över, sade han redan för ett par veckor sedan.
Ingen tror att Vladimir Putin tänker backa från sina ambitioner. Vad det gäller nu är främst att skjuta problemen framför sig och hoppas att tiden verkar i rätt riktning.
Tills dess får Magdalena Andersson fortsätta att upprepa att svensk utrikespolitik beslutas här. Inte i Moskva. Putin ska inte bestämma över Sverige.
Fotnot: Under Jaltakonferensen 1945 delade andra världskrigets vinnare upp Europa mellan sig. Deltog gjorde bland andra Stalin, Churchill och USA:s president Roosevelt.
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.