Det som ingen kommer prata om i valet
Trender som förändrar samhället mer än vallöften
Om ett år är det val. På lördag återstår exakt tolv månader till det avgörande slaget om makten.
Året kommer att vara fyllt av kortsiktiga löften, positioneringar och annat som partierna tror attraherar marginalväljarna.
För att behålla perspektiven är det bra att hålla långsiktiga trender i huvudet. Man fattar mer då. De förändrar samhället mer än vallöften.
Högervridning. Vi lever i en föreställning att det förs en jämn kamp mellan höger och vänster. Så är inte fallet.
Det har länge varit en högermajoritet i riksdagen. Efter förra valet blev övertaget tydligare. Inget tyder på att trenden kommer att brytas i det kommande valet.
Enligt väljarbarometrarna kommer ungefär 60 procent lägga sin röst på ett parti på politikens högra planhalva. Ur den aspekten är det en bedrift av Stefan Löfven att ha lett regeringen i sju år. Utan ett varierande antal partiers avståndstagande från Sverigedemokraterna hade det varit omöjligt.
Den svenska vänstern slåss alltså just nu mot övermakten. Den som inte insett det förstår inte mycket av politiken just nu.
Ökande klyftor. De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige under de senaste 30 åren.
Alla, självklart med individuella undantag, har i och för sig fått det bättre ställt.
Men den främsta orsaken är att de som redan hade en utmärkt ekonomi fått det ännu bättre under de senaste decennierna. Den största förändringen har ägt rum i toppen. Enligt LO:s årliga rapport om den ekonomiska eliten har inkomsten för den, i praktiken ett 50-tal direktörer, ökat från 4,9 industriarbetarlöner 1980 till 19,9 år 2019. Vad betyder det på lång sikt att de drar ifrån ännu mer?
Statens ökande inflytande. Traditionellt har partier på högerflanken ansett att staten ska vara smal men stark. Exempelvis ska försvaret och rättsväsendet vara statligt.
Men ropen på statens inflytande blir allt högljuddare. Exempelvis vill flera partier att staten ska ta över ansvaret för skolan. Och bland andra Kristdemokraterna tycker att regionerna ska skrotas och staten ta över sjukvården.
Anspråken på att staten tar ett större ansvar har snabbt accelererat. Mothuggen, att beslut kanske blir bättre om de fattas nära medborgarna, har hamnat i bakgrunden.
Ett annat exempel levererade föreningen för fordonsindustrins komponentfabrikörer. De krävde i veckan att statliga stöd för korttidspermitteringar ska permanentas.
Varför skulle skattebetalarna ställa upp på det utan motprestation?
Tre trender. Som inte kommer diskuteras i valet. Det finns fler.
Fem saker att hålla koll på i veckan
Europeisk ränta
Europeiska centralbanken lämnar på tisdag sitt nya räntebesked. Börserna darrar på manschetten när den amerikanska motsvarigheten Fed levererar sina. Men det finns inte många som tror att Christine Lagarde och hennes stab vill ändra styrräntan nu. De har inte glömt pandemin än.
Riksdagen sparkar igång
Riksdagen öppnas visserligen inte förrän den 14 september av kungen. Då håller också Stefan Löfven sin sista regeringsförklaring. Men redan den här veckan är det fullt i kalendern för riksdagsledamöterna. Utskotten börjar jobba, bland annat har KU, kultur- och näringsutskotten möten.
(S)tödet efter Löfven
Den 22 augusti, i sitt sommartal, meddelade S-ledaren Stefan Löfven att han lämnar uppdragen som S-ledare och statsminister i november. Han har ingen lust längre. Hur stödet för S har påverkats av beskedet får vi veta i de väljarbarometrar som väntas under september månad.
Vi har inte glömt
Det har gått 20 år på lördag sedan en av världshistoriens mest uppmärksammade terrordåd – attackerna mot bland annat World Trade center i New York. Det har hittills manifesterats av exempelvis USA:s, liksom resten av Natos, uttåg ur Afghanistan och talibanernas återkomst till makten i landet.
Ett år kvar till valet
Nästa val äger rum den 11 september nästa år. Innan dess har riksdagens åtta partier haft kongress, det första är Centern om ett par veckor, det sista Vänsterpartiet i början av nästa år. Minst ett partiledarbyte blir det också, i S, och ett statsministerskifte. Full rulle.
Veckans citat
”Det är för många felfinnare och för få stigfinnare i dag”.
Göran Persson (S), bonde, styrelseproffs och före detta statsminister.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.