Mellin: En tiondel får komma hit när järnridån går ner
BRYSSEL. Sverige och EU delegerar merparten av flyktingmottagandet till Turkiet för åtskilliga miljarder kronor.
Flyktingarna ska massdeporteras tillbaka till Turkiet som EU tidigare hållit på armlängds avstånd på grund av bristande respekt för mänskliga rättigheter.
Statsminister Stefan Löfven (S) var nöjd med att EU och Turkiet äntligen kommit överens om hur flyktingströmmarna ska hanteras.
– Det här knäcker smugglarnas affärsmodell. Det är ett första steg för lagliga vägar in i EU.
Enligt avtalet delegerar EU merparten av flyktingmottagningen till Turkiet. För det får landet ett antal favörer (mer om det sedan) och minst 30 miljarder kronor.
I fjol kom över 800 000 flyktingar i skrangliga båtar från Turkiet över Egeiska havet till den grekiska ö-världen. De ska minska till mindre än en tiondel.
Avtalet träder i kraft natten mellan lördag och söndag. Då dras Europas nya järnridå ner i Egeiska havet.
Bisarr byteshandel
De flyktingar som trots allt lyckas ta sig till Grekland från Turkiet ska snabbavvisas om de inte har flyktingskäl. I hast inrättade containerdomstolar, eller i andra tillfälliga lokaler, ska deras öde avgöras.
För varje syrier som tvingas återvända till Turkiet åtar sig EU att ta emot en annan i en bisarr byteshandel. Den ska hämtas från Turkiets flyktingläger. De mest utsatta, framför allt kvinnor och barn, har förtur. En utsatt människa ska bytas mot en ännu mer utsatt.
Men det finns ett tak. EU ska ta emot högst 72 000 syrier och fördela dem bland de medlemsländer som inte säger nej till att ta emot flyktingar.
De flyktingar som redan befinner sig i Grekland, omkring 48 000, ska föras till olika centra på fastlandet och därifrån flyttas till andra EU-länder.
Den storskaliga folkomflyttningen är en gigantisk operation. För det ska även Grekland få hjälp med både pengar och personal. Svenska myndigheter förbereder sig för att skicka bland annat domare, poliser, tolkar och fordon.
Avtalet sägs vara tillfälligt. Men det finns ingen tidsgräns för när det löper ut.
Det sägs också ta hänsyn till både internationell rätt och EU-rätten. Men Turkiet tillämpar inte Genèvekonventionen för att skydda civila i krig fullt ut. Bland annat godkänns inte asylansökningar från personer från andra länder än Europa.
Dålig smak i munnen
Det Turkiet fått, förutom pengar (vilket ju verkar rimligt), för att sköta flyktingmottagandet åt EU är flera plymer i hatten.
För det första ska förhandlingarna om medlemskap i EU väckas till liv igen. Turkiet ansökte om att bli medlem 1987 men förhandlingarna kom igång först 2005. Man har diskuterat 15 av 35 kapitel i EU:s grundlag och nu ska öppnandet av ytterligare ett kapitel förberedas.
Att det gått så trögt beror på Turkiets bristande respekt för mänskliga fri- och rättigheter gör dem omogna för ett medlemskap. Men nu är det alltså en lite annorlunda ton i skällan från EU:s sida.
Det måste ha gett dålig smak i munnen hos ganska många när den turkiske premiärministern Ahmet Davutoglu sade så här i fredags morse:
– För oss är inte flyktingfrågan ett förhandlingsvapen. Det handlar om värderingar, humanitära värderingar och europeiska värderingar.
I dem ingår inte att myndigheter tar över tidningsredaktioner som man ogillar. Eller fängsla oliktänkande. Till exempel.