Alla verkar inte förstå att ett nödläge kräver snabba fötter

Viktig ledtråd till varför Sverige har misslyckats

Förstår svenska myndigheter att ett nationellt nödläge kan kräva snabba fötter och avsteg från regelverk?

Sverige fick brist på viktiga mediciner därför att höga chefer var mer intresserade av att skydda sig själva än att handla i det allmännas bästa.

Ett uttalande av Maja Marklund, en hög chef på Läkemedelsverket, i en intervju i Dagens Nyheter fick mig att reagera.

På frågan om vilket ansvar Läkemedelsverket har för hur man skötte regeringsuppdraget att säkra viktiga läkemedel för Sverige svarar hon att ”vi gjort allt vi kunnat inom ramen för vårt uppdrag”.

– Vi kan som myndighet inte göra saker där vi är på juridiskt osäker mark.

Fast är det inte precis det som högt avlönade myndighetschefer måste våga göra i ett nationellt nödläge? Tolka reglerna på ett sådant sätt att man kan agera kraftfullt.

Viktig ledtråd

Hennes uttalande ger en viktig ledtråd till varför så mycket gått fel under coronakrisen i Sverige och varför vi varit onödigt tungfotade. Varför det varit konstant brist på skyddsutrustning, varför testningen i stor skala inte kommit igång, varför de äldre inte skyddats tillräckligt och varför det blivit brist på viktiga läkemedel.

Svenska myndigheter har i den nationella kris som covid-19 kastat in landet i, i alltför stor utsträckning fortsatt med ”business as usual”.

Maja Marklund från Läkemedelsverket, till höger på bilden.

Jag är säker på att många tjänstemän även på höga positioner jobbat och jobbar hårt med massor av övertid för att lösa problemen. Men många har inte haft förmågan att tänka utanför boxen. De har inte slagits av insikten att en kris av den här digniteten ställer stora krav på snabbhet och på en kreativ tolkning av de regler som gäller exempelvis för inköp.

Rädsla som drivkraft

Många verkar ha drivits mer av rädslan för att göra fel och få skäll för det i efterhand än drivkraften att rädda människoliv och minska lidande.

I ett krisläge kanske det är viktigare att lösa akuta problem som att få livsviktiga mediciner och testutrustning till Sverige än att oroa sig över om agerandet befinner sig på ”osäker juridisk grund”. Den smällen får man ta i efterhand när krisen är över. I det akuta skedet måste man agera handlingskraftigt i stället för att gömma sig bakom regelverk.

Det avgörande är inte om det är Läkemedelsverket eller Socialstyrelsen som säkrar tillgången på läkemedel utan att någon gör det.

Byråkratisk handlingsförlamning

I början av pandemin började många länder beställa viktiga läkemedel för att behandla covid-patienter, bland annat narkospreparatet Propofol.

I Sverige är det regionerna som ansvarar för att köpa in läkemedel men när så många länder lade in stora beställningar vägrade de globala läkemedelsbolagen att sälja till icke-statliga aktörer.

Sverige riskerade att stå utan viktiga läkemedel medan Socialstyrelsen. Läkemedelsverket och regeringen försökte enas om vems jobb det var att ansvara för beställningar. När man läser Dagens Nyheters redogörelse över hur det gått till framstår det som minst sagt rörigt och saktfärdigt. Regeringen ger uppdraget både till Socialstyrelsen och Läkemedelsverket vilket leder till byråkratisk handlingsförlamning.

Måste kunna växla tempo

En högre tjänsteman på Socialstyrelsen försöker göra just det jag efterfrågar. Handla i stället för att tänka på om hen eventuellt kan få skit för det efteråt. Men möts då av mothugg från regeltänkande chefer i stil med att myndigheten ”inte får uppmana regioner att hamstra i detta läge”.

Det hjälper inte att den höge tjänstemannen påpekar att det inte handlar om hamstring utan om att ställa sig i beställningskö för att Sverige inte ska bli utan tilldelning när många andra länder redan beställt mer än ett års förbrukning.

I en normal situation har jag inga problem med att myndigheter är noga med sina regelverk. Det ska de vara. Men i ett nödläge måste man kunna växla tempo och handla mer okonventionellt. Det är lika mycket ett systemfel som en individfråga.

Jag är inte säker på att andra länder nödvändigtvis klarat det bättre men Sverige har definitivt misslyckats på ett antal viktiga punkter i coronapandemin.

Varför kommer utvärderingar av visa längre fram. Men jag är övertygad om att en förklaring till misslyckandet är ett överdrivet byråkratiskt agerande.

PODD Experten om förändringar i svenska coronastrategin

Om vad som skulle kunna förändras, med professorn Tove Fall.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen