Genierna kommer undan med övergrepp

För varje nytt mål distanserar sig Ronaldo från den där natten 2009, skriver Johanna Frändén.

Dokumentärerna om Michael Jacksons och R Kellys påstådda sexuella utnyttjande av unga kvinnor och pojkar har skickat hela världen in i ett sorts post-MeToo-tillstånd.

Frågan är inte längre hur världskända underhållningsidoler så brutalt kan utnyttja sin position för att få utlopp för sina perversioner. Frågan är hur omvärlden kunnat låta det ske. Mysteriet är hur medier, kulturkonsumenter och skivbolag fortsatt som om inget hänt, trots att misstankarna hela tiden funnits där.

Det här kan inte längre hända efter MeToo, slås det nu fast på flera håll; världen och synen på sexuella förövare är helt enkelt inte längre densamma.

Verkligen?

I tisdags tog sig Juventus vidare i Champions League tack vare en enastående insats av Cristiano Ronaldo. Portugisen hyllades unisont i tv-sändningar efter sitt hattrick. Bara Aftonbladet-kollegan Erik Niva hade patos nog att i direktsändning lyfta det besvärande faktum som hänger över världsfotbollen sedan ett halvår: Ronaldo står under utredning för våldtäkt mot amerikanska Kathryn Mayorga 2009.

Sånt ”händer” ju kända män med jämna mellanrum, inte minst inom idrottens värld, och det är fascinerande hur intresset för fallet Ronaldo liksom börjat ebba ut. Som om tiden jobbar till portugisens fördel. Det här var längesedan, och det är ju inga ovanligheter att kvinnor hoppar i säng med kända män för att vinna fördelar och till slut står väl ord mot ord och hur ska vi kunna veta?

Eftersom de exakta omständigheterna kring den påstådda våldtäkten tycks ha fallit i någon sorts blurrig glömska får vi helt enkelt dra dem en gång till. I dokument från den gigantiska Football Leaks-läckan som Der Spiegel granskat sedan 2017 slås en rad saker fast:

Kathryn Mayorga åkte direkt efter den påstådda våldtäkten till polisen för att dokumentera skador i underlivet, men vägrade uppge förövarens namn.

Cristiano Ronaldo har i tidiga förhör med sina egna jurister medgett att Mayorga sa ”nej och sluta” under samlaget, samt att han bad om ursäkt efteråt.

Ronaldo och Mayorga gjorde upp i godo, något som portugisen först avfärdade som påhitt, men senare har erkänt. Vid tiden efter det inträffade betalade han en privatdetektiv för att skugga Kathryn Mayorga i jakt på komprometterande information om hennes privatliv.

På sociala medier har portugisen kallat hela historien ”fake news”, men trots återkommande hot till Der Spiegel om att stämma tidningen i två års tid har detta inte skett. För övrigt har inga publicerade dokument från Football Leaks enorma flöde hittills bevisats vara osanna.

Fem månader efter att amerikansk polis beslutade att öppna ärendet igen har Cristiano Ronaldo och hans advokater gjort sig oanträffbara och har därför inte kunnat delges Kathryn Mayorgas stämningsansökan. Det är en strategi för att trötta ut en ekonomiskt svagare part, förstås hårresande cyniskt i sig, men anklagelserna mot Cristiano Ronaldo är inte längre bara hans kors att bära. Berättelsen om planetens största idrottsidol blottlägger hur hela den internationella fotbollsfamiljen, ja hela världen faktiskt, fungerar som relativiserande, hyschande och medberoende nära släktingar.

För varje nytt mål distanserar sig Ronaldo från den där natten 2009. För varje seger blir anklagelserna lite suddigare i kanten.

Det är så här patriarkatet, men kanske ännu mer genikulten, fungerar i praktiken: Vi har överseende med att världens störste idrottare av allt att döma har tvingat sig på en kvinna sexuellt, köpt hennes tystnad, satt ett team på att smutskasta henne och avsiktligt håller sig borta från att bli delgiven brottsmisstanke. King Cristiano.