Hur kan kvinnor sparka varandra mellan benen?

Sanna Bråding.

Jag åkte till USA för att bevaka primärvalet och kom hem med en molande värk i livmodern.

Samtidigt som jag var på väckelsemöte, f’låt, väljarmöte med republikanernas enda kvinnliga kandidat, Carly Fiorina, så sändes det första avsnittet av ”Pira & Bråding” i P3.

I programmet pratade programledaren Sanna Bråding om de aborter hon gjort i sitt liv, av olika skäl.

Om detta visste jag inget när Carly Fiorina pratade om ”hororna i abortindustrin” och möttes av rungande applåder och gillande nickar. Jag var ovetande även när en gråtande man i publiken med darrande stämma erkände att hans flickvän gjort abort och Fiorina sträckte ut sina armar så att syndaren fick gå genom folkhavet och komma in i hennes utsträckta famn, samtidigt som hon viskade orden ”Jesus förlåter dig” till folkets jubel.

- Hur farao kan en kvinna jobba så hårt för att göra världen sämre för kvinnor, muttrade jag till min kollega Andreas när vi satte oss i bilen för att åka från Fiorina­festen.

Medan han rattade bilen gick jag in på Aftonbladet, såg en artikel om Brådings aborter, och läste sedan ­vidare bland kommentarerna som börjat hagla in.

Jag hade förväntat mig ett gäng män som skulle berätta för kvinnor om deras graviditeter. I stället hittade jag Maria som tyckte att en kvinna skulle få ha max två aborter i sitt liv, (den andra enbart av medicinska skäl). Johanna som konstaterade att oavsett om barnet avlats i kärlek eller hat så är det fel med abort då ”en del av dig själv försvinner”. Sandra och Siv som båda tyckte Bråding borde steriliseras och Charlotta som gjorde en hobbyanalys på programledarens eventuella psykiska ohälsa.

Kvinnor slåss redan i mot­vind. Mot män. Vi tjänar mindre. Har färre chefsjobb och styrelseuppdrag. Inte ens en av fem stolar på börsbolagens ledningsgrupper i Sverige innehas av en kvinna. Vi utför den största delen obetalt hemarbete. Utsätts för flest sexuella övergrepp. Äger en procent av världens totala egendomar, enligt en fråga jag fick i går på Trivial Pursuit. Och ändå lägger vi vår energi på att sparka varandra mellan benen som vore det värsta pungsparken.

Jag trodde att jag hade lämnat aborttokstollarna när jag rullade bort från Fiorinas röda buss i Iowa och tog sikte på flygplatsen. Jag insåg inte att jag åkte hem till dem.