Homosexuella ska få adoptera

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I en och samma tidning kunde man för några dagar sen läsa två skilda artiklar, som jag tycker på något sätt berör varandra. Den ena artikeln handlade om den tioåriga flicka som i fem år tvingades leva med sin psykiskt sjuke, våldsamme och missbrukande pappa, efter att hon blivit utkastad av sin mamma. Mer behöver väl inte sägas om fallet, som blivit allmänt känt genom tidningar och tv.

Alla har vi djupt upprörts över rapporten.

Den andra artikeln är ett klokt inlägg om homosexuella pars rätt att adoptera barn.

Det är svårt att förstå varför två människor av samma kön ska förnekas möjligheten att uppfostra barn tillsammans. Har de funnit kärleken och vill bilda familj, har de säkert samma förutsättningar som ett heterosexuellt par att bli goda föräldrar.

Jag känner homosexuella män, som är mycket ömsinta, kärleksfulla och barnkära och som skulle kunna bilda bra familjer. En del människor, som är emot homosexuellas rätt att adoptera, hävdar att det blir synd om barnen, när de börjar i skolan. De kommer kanske att upplevas som avvikande för sina kamrater. Men barn är ofta toleranta och beredda att utan förbehåll acceptera mer än vuxna.

Däremot kan ju eventuella intoleranta föräldrar till kamraterna överföra sina fördomar på barnen. Där finns det en viss risk.

Å andra sidan, ju vanligare familjer med två pappor, blir desto naturligare kommer man nog att finna den här föräldrakonstellationen.

Det främmande förefaller ofta egendomligt, eller hur?

Ett argument, som då och då framförs mot den här typen av adoption, är att barnet bör ha en förälder av vardera könet att identifiera sig med. Mot det kan ställas förhållandet att det är gott om ensamstående föräldrar. Då saknar barnet också antingen pappa eller mamma att orientera sig till.

Troligtvis finns det i alla fall personer av båda könen i barnets omgivning. Farföräldrar, övriga släktingar, lärare, fritidsledare och så vidare. Ett sådant nätverk får säkert också adoptivbarnet.

Att det finns olämpliga biologiska föräldrar av båda könen vet vi alltför väl. Föräldraskapet fungerar tyvärr inte alltid. Barn misshandlas eller utsätts för övergrepp, precis som den tioåriga flickan. Vid ansökan av adoption sker grundliga utredningar för att man ska få så lämpliga föräldrar som möjligt.

Man kan också

vara ganska säker på att ett homosexuellt par, som längtar efter ett barn, verkligen kommer att slösa sin kärlek och ömhet på det och bemöda sig om att ge det en så god uppväxtmiljö som möjligt.

Kerstin Thorvall