De försvarspolitiska drömmarnas fiende
Politikerna drömmer om tusentals värnpliktiga, totalförsvar och civilplikt.
Men dåliga arbetsvillkor får många att lämna försvaret.
Politikens utmaning är inte att kasta pengar på försvaret utan att väcka de ungas känsla av plikt, och de politiska förslagen har inte dykt upp än.
I många är var det bara politikerna i riksdagens försvarsutskott som drömde om ett starkt och stort försvar. Men i och med det allt sämre säkerhetspolitiska läget har den drömmen spritt sig. Idag är det bred politisk uppslutning kring att satsa stort på försvaret.
Totalförsvaret ska också biffas upp. Civilplikten har varit vilande i Sverige i över ett decennium. Under måndagen på konferensen Folk och Försvar presenterade regeringen att de nu tar de första stegen för att återaktivera civilplikten.
Civilplikten innebär att man gör värnplikten utan vapen, till exempel i den kommunala räddningstjänsten – vilket är regeringens förslag som ett första steg innan civilplikten införs fullt ut.
Totalförsvaret består av både det militära och det civila försvaret. I totalförslagslagen står det att totalförsvaret är en angelägenhet för varje svensk medborgare från den dagen den fyller 16 år.
Men om det ska vara hela befolkningens angelägenhet, så måste det också göras till en angelägenhet – och där tar politikens stora drömmar slut.
De stannar inte i försvaret
I dag har försvaret stora problem med att hitta och behålla personal. Det är enligt överbefälhavaren Micael Bydén ett av försvarets största problem. Här har politiken inte heller några förslag.
Fram till 2030-talet hoppas politiken på att kraftigt öka antalet värnpliktiga, både inom försvaret och inom civilförsvaret. Efter att den allmänna värnplikten avskaffades 2010, återinfördes den 2017. I år kommer ungefär 5500 unga att göra militärtjänstgöring.
Problemet är att de inte stanna kvar i försvarsmakten. Anledningen till det är flera men i stora drag: dåliga löner, dåligt med karriärmöjligheter och ett tungt arbete.
Stora drömmar – få lösningar
Försvarsvilja är ett populärt ord på en konferens som Folk och Försvar. Ordet bär förhoppningen om att varje person ska komma till insikt om att alla kan bidra. Just Folk och Försvar grundades 1940 för att sprida kunskap om vad varje svensk medborgare kunde göra i en tid av krig och yttre hot.
Carl-Oskar Bohlin, moderat minister för civilt försvar var den enda minister som satt kvar och lyssnade på panelsamtalet som gick under rubriken Försvarsvilja och motståndskraft – folket som första försvarslinje?.
Utöver att återstarta civilplikten vill Bohlin öka antalet krigsplacerade, det vill säga antalet svenskar med skyldighet att tjänstgöra under höjd beredskap. Tillsammans med försvarsminister drömmer han stort om det svenska totalförsvaret, men vilka det är som ska fylla det och vilka incitament som ska finnas för att de ska stanna kvar i till exempel försvarsmakten - det har politiken färre svar på.