Kärlek börjar aldrig med bråk

Flera flickor och unga kvinnor utsattes i somras för systematiskt ofredande under en festival i
Stockholm.

En tjej jag inte känner beskriver sin helt vanliga skolgång i en mellanstor stad i norra Sverige. En annan pratar ut om en konsert i huvudstaden förra sommaren. Gemensamt är att de berättar om samma sak: oönskade händer från killar som tar på deras kroppar, som struntar i personen och bara ser ett objekt. Den ena går i samma klass som killarna, den andra hinner aldrig se deras ansikten. I skolan är det killar i grupp som skriker tutt-Lisa, planka och fetto. På konserten är det okända gäng som är där av andra anledningar än musiken.

Tjejernas berättelser delas på Facebook av flera tusen kvinnor som känner igen sig. Även om många försökt trycka undan och förminska, eftersom att det är lättare så.

Lättare att acceptera lärarens ”kärlek börjar alltid med bråk” när killarna nöp en i lågstadiet. Lättare att bara dansa undan när pubertala 16-åringar tryckte sina svettiga skrev mot ens ryggslut på mörka discon. Lättare att inte låtsas höra när män på utomhuscafé kommenterat kroppen högt. 

För det är vad vi lärt oss – att det är lättare att inte låtsas om. Att killarnas pubertala beteenden inte är något att ”hetsa upp sig för”. Oavsett om de är sju eller 30 år gamla: ”Han menade ju inget illa”.

Så kommer chockrubriker om massövergrepp i Köln. Om flertalet sexuella övergrepp på torget i Kalmar. Om övergreppen på ungdomskonserten förra sommaren som tystades ner. Och däremellan nyheten om att Eriksdalsbadet tvingats införa separata pooler för att övergreppen blivit för många.

Då plötsligt höjer vi på ögonbrynen. Förfasas och undrar hur det kunnat bli så här? Vi börjar diskutera ursprung och kulturer, försöker hitta gemensamma nämnare. Det är som att samhällets vidriga kvinnosyn måste visa sig i massövergrepp för att vi ska kunna förstå. Som att vi somnat och nu måste vakna igen.

Jag hoppas att det här är en tillräckligt tydlig väckarklocka som kommer få fler att säga stopp och orka ta diskussionerna, både på sociala medier och i vardagen. Säga ifrån direkt på plats – oavsett om det är en småunge eller en chef. Vi måste tillsammans förklara för de som uppenbarligen inte tycks vilja förstå. 

Och vi måste börja i tid. Skratta aldrig när din son nyper en flicka som inte vill. Förklara aldrig en pojkes beteende mot din dotter med att ”kärlek börjar alltid med bråk”. För det stämmer ju inte – kärlek börjar med respekt.

Låt inte pessimismen vinna

Enligt en ny deppig undersökning från MSB tror 54 procent av svenskarna att de kommer att bo i ett sämre land om fem år. Jag är inte direkt en cape diem-person men det här tänker jag inte vara med på. Jag tror tvärtom.

Räckte med minilumpen

Enligt en annan undersökning, av Aftonbladet/Inizio i samband med Folk och Försvar så tycker sju av tio svenskar att vi ska återinföra allmän värnplikt. Jag tror jag håller med – även om jag personligen var nöjd efter fem dagars minilumpen på F16.