Regeringen smög ut hårt kritiserad spionlag under största möjliga tystnad
Det finns alltid skäl att bli misstänksam då regeringen en fredag smyger ut ett pressmeddelande.
Inte minst gäller det då det inte framgår av rökpuffarna från justitiedepartementet att den nya spionerilagen, strimlad av remissinstanser, efter några års tystnad plötsligt ska träda i kraft.
En lag som innehåller inskränkningar i grundlagen och som mycket väl kan göra det svårare för tidningar, radio och tv att avslöja grova förbrytelser som begås i andra länder.
För att förstå varför regeringen använder sig av denna sluga hysch-hysch-taktik behöver vi först bege oss tillbaka till februari 2018.
Det var då utredningen om det nya brottet utlandsspioneri presenterades. En nykriminalisering som säkerligen är behövlig, då det handlar om att skydda internationella samarbeten om fred och säkerhet mot figurer som är lika ljusskygga som snokande.
Men enligt förslaget skulle också nyhetsrapportering som allvarligt skadar Sveriges relation med andra länder kunna leda till upp till åtta års fängelse.
Detta gällde även avslöjanden om insatser utförda av organisationer som EU, Nato eller FN.
Ett annat sätt att uttrycka saken är att det hade kunnat bli brottsligt att exempelvis publicera FN-tjänstemannen Anders Kompass larm om att franska styrkor i Centralafrikanska republiken begått grova övergrepp mot barn.
Medieföretagen gick på goda grunder i taket i sina remissvar.
”Möjligheten att kritiskt granska missförhållanden inom internationella samarbeten skulle väsentligt försvåras”, skrev exempelvis SVT.
Än längre gick chefredaktörerna för fyra Bonnier-tidningar, som påpekade att förslagen påminde om inskränkningarna i tryckfriheten 1941 för att blidka Hitler.
I den färdiga lagrådsremissen har regeringen tagit visst intryck av den kraftiga kritiken.
Ett så kallat försvarlighetsundantag införs. Ett undantag som gör det möjligt att slippa straff om ett avslöjande om exempelvis brott begångna av internationella styrkor har ett journalistiskt syfte.
Det är naturligtvis bra att justitieministern har lyssnat. Frågan är bara om han har lyssnat tillräckligt.
För den nya lagen kräver fortfarande inskränkningar i Tryckfrihetsförordningen.
Ytterst kommer det att bli staten, inte en tidnings ansvarige utgivare, som ska avgöra vad som är försvarligt att publicera.
Och hur stor effekt kommer försvarlighetsundantaget att få?
Det nya brottet kommer sannolikt ändå att ha en avskräckande effekt på personer som vill slå larm om allvarliga missförhållanden.
Möjligen kommer de inte ens att känna till att det finns ett undantag. Och även om de är medvetna om denna ventil, är den verkligen tillräcklig för att uppgiftslämnare ska känna att de är garanterade att slippa fängelse?
Dessutom passar regeringen på att av bara farten inskränka meddelarfriheten till grundlagsskyddade medier.
Det här är med andra ord en lagprodukt som inte kommer att hamna i god jord i kretsar som har stort inflytande över innehållet i det offentliga samtalet.
Man behöver inte vara en alltför utpräglad konspirationsteoretiker för att förstå anledningen till varför inbjudan till pressträffen den 1 oktober med Morgan Johansson var så luddigt formulerad.
Redaktionerna fick veta att det som skulle presenteras var ”bland annat nya åtgärder vid framtida kriser”.
Inte ett ord om att utlandsspionaget hade dammats av och nu ska bli verklighet. Det fick journalisterna klart för sig först då de var på plats i Justitiedepartementets pressrum Bella.
Utan en möjlighet att fräscha upp sina minnen, läsa på och förbereda sig blev reportrarnas frågor också tämligen lama.
Normalt lägger regeringen aldrig lagförslag på fredagar. Orsaken är att det är en värdelös dag för den som vill ha uppmärksamhet. Redaktionerna är på väg ner i tempo, helgbemanningen tar över.
Trixet påminner om hur Nordea under bankkrisen på 90-talet alltid kallade till sig pressen klockan 16 en fredag för den senaste trista nyheten om någon bubbla som spruckit eller en ny kreditförlust i miljardklassen.
Så där håller makten på överallt. I USA pratar journalister om ”Friday news dump”. Det är då presidentens stab eller Pentagon eller vad det nu är släpper tråkigheter.
Och justitieminister Johansson gillar ju normalt att ha ett så rent skrivbord som möjligt mot slutet på veckan, så att han i god tid kan pipa hem till Skåne.