Den nya migrationspolitiken innehåller förfärande dumheter

Migrationspolitiken gjorde plötslig comeback i det offentliga samtalet i dag.

Såväl regeringen som moderaterna pratar om invandring och blandar rimliga tankegångar med förfärande dumheter.

Statsråden Morgan Johansson och Märta Stenevi kallade för ett par timmar sedan till presskonferens för att presentera viktiga ändringar i utlänningslagen.

Regeringen har då känsliga nyheter av detta slag ska släppas utvecklat ovanan att presentera endast ett tillrättalagt budskap och först då de stressade medierna rusat iväg till nästa story offentliggjort grundmaterialet.

Inte minst med tanke på att det denna gång rör en fråga som har fått Liberalerna att hota spräcka Januarisamarbetet hade det onekligen varit intressant att få ta del av själva lagförslaget.

Morgan Johansson och Märta Stenevi håller en digital pressträff om den framtida migrationspolitiken.

Men tills vidare får vi nöja oss med powerpoints och punktformer och det som väsentligen finns att säga är att inga sensationer bjöds.

 

Lagrådsremissen bygger på den stackars Migrationskommitténs mödosamma arbete med att medelst diplomati värka fram ett betänkande som egentligen ingen var nöjd med.

Uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade. Permanent tillstånd att vistas i riket ska beviljas först efter tre år och är förenat med krav på bland annat försörjning och så småningom även genomgånget kunskapstest i svenska, krav som även ställs på anhöriga som invandrar.

Hur blir det då med uppehållstillstånd av ömmande humanitära skäl, frågan som fick liberalernas ledare Nyamko Sabuni att se rött?

Tja, justitieminister Johansson berättade att regeringen haft underhandskontakter med Liberalerna och såg självsäker ut då han spådde att bråkmakarna blir nöjda när det nu visar sig att människor som vistas illegalt i Sverige inte omfattas av denna möjlighet.

Johansson är en rutinerad maktspelare och det finns skäl att tror att denna heta potatis har hyfsade möjligheter att baxa igenom den lagstiftande församlingen.

 

Som av en händelse presenterade Moderaterna tidigare i dag en ny integrationspolitik.

Såväl retorik som förslag påminner om regeringens, Sverige får inte hamna i samma situation som under flyktinghösten 2015, folk som kommer hit ska kunna försörja sig och den som begår grövre brott ska slängas ut ur landet.

De två statsbärande partierna lägger förslag som delvis är identiska och som innehåller en del tankegods som de flesta rimligen kan ställa upp på.

Räck upp handen, den som inte håller med socialdemokraterna om vikten av en "långsiktigt hållbar migrationspolitik" eller Moderaterna om att "lagen måste gälla för alla".

Men den som tittar närmare på utspelen riskerar att få huvudvärk av migränsliknande styrka.

Ta bara integrationen. Det tjatas dagarna i ända om att den behöver förbättras, vilket onekligen bygger på en korrekt diagnos av tillståndet i monarkin, men samtidigt görs betydande ansträngningar för att försämra den.

Tillvaron ska göras så besvärlig som möjligt för de nyanlända. De ska tvingas söka om sina tillstånd att vistas i riket gång på gång på gång.

Forskningen ger tydliga svar på effekten:

Osäkerheten skapar psykisk ohälsa och svårigheter att gå längre utbildningar, möjligheterna att komma in på arbetsmarknad och in i det svenska samhället försvåras.

En annan fråga som förenar moderater och socialdemokrater är språkkrav för permanenta uppehållstillstånd.

Det kan vid en första anblick te sig vettigt, språket är nyckeln för de flesta som vill skapa sig en framtid i ett nytt land, men applåderna lär övergå i tystnad då tusentals ingenjörer, dataspecialister och forskare lämnar landet.

Sant är att Sverige i längden inte skulle klara trycket som uppstod hösten 15. Men med tanke på att antalet asylsökande sedan dess minskat med 90 procent och nu ligger på den lägsta nivån på 20 år framstår behovet av alla dessa hårdare tag som något begränsat.

Men det är som det är med de två maktpartierna och opinionsvindarna blåser som de blåser.

Att Arbetsförmedlingen har slagit larm om att invandringen i själva verket behöver bli större för att klara välfärden är ingenting att bry sig om.

Val är ju till för att vinnas.