Sätt stopp för programledarnas svält

”Är det inte påfrestning nog att sända radio inför en samling outtröttliga och glada dagdrivare i en hel vecka”, undrar Frasse Levinsson.

Årets upplaga av Musikhjälpen är över och 54 miljoner kronor har samlats in till kampen mot barnarbete. Egentligen borde man väl vara rörd över kändiselitens ansträngningar under veckan som gått. Men eftersom jag föddes med problemglasögonen på är det någonting annat som upptar min tankekraft.

 

Det här med att programledarna inte får äta något annat än flytande föda. Vad är det om egentligen? Regeln infördes när programmet grundades 2008. Då samlade man in pengar till världens flyktingar. Programledarnas svält skulle påminna oss om att tre mål mat om dagen inte är en självklarhet för hela jordens befolkning. Sedan dess har den blivit en tradition som hängt med oavsett tema. Programledarna har ätit soppa i sympati med både traffickingoffer och funktionsnedsatta.

 

För vems skull svälter de egentligen? Jag kan säkert inte fullt ut sätta mig in i hur det är att vara en elvaåring som arbetar med att sy tröjor och fotbollar i Bangladesh. Men om jag ändå vågar mig på ett försök misstänker jag att om jag hade fått reda på att det satt tre höginkomsttagare i en glasbur på ett torg i Norrköping som skulle kunna smörja kråset med vilka läckerheter de ville, men lät bli i någon obegriplig solidaritet med mig, skulle den vetskapen göra mig en smula irriterad.

 

När jag dessutom läser att matbristen utmattade Brita Zackari till den grad att hon fick hallucinationer och hade svårt att genomföra sista sändningen känner jag i hela kroppen att det är hög tid för Sveriges Radio att tänka om. Är det inte påfrestning nog att sända radio inför en samling outtröttliga och glada dagdrivare i en hel vecka? Nej, låt programledarna äta.

Jag kan till och med tänka mig att skänka en hundring till ändamålet.

Följ ämnen i artikeln