Mejla

Wolfgang Hansson

Lyckas Biden gör talibanerna comeback

KOLUMNISTER

Både Barack Obama och Donald Trump försökte före honom och misslyckades.

Nu lovar president Joe Biden att USA:s längsta krig ska avslutas senast i september.

Lyckas han är faran uppenbar att talibanerna åter kommer till makten i Afghanistan.

Afghanistan är ett typexempel på hur lätt det är att starta ett krig men hur svårt det är att avsluta det.

Frågan är hur många som ens minns varför det startade?

USA störtade talibanregimen hösten 2001 därför att den skyddade al-Qaidas ledare Usama bin Ladin som låg bakom terrordåden i New York och Washington DC den 11 september samma år.

Målet med att stanna kvar i Afghanistan var att förhindra att landet åter skulle förvandlas till en tummelplats för islamistisk terror riktad mot västvärlden.

Snart 20 år senare är detta mål bara delvis uppnått. Talibanerna kontrollerar en stor del av landet. Islamiska staten har också etablerat sig. Den regim som USA och övriga västvärlden byggt upp och understött är extremt svag. Trots miljarder på miljarder i stöd är det sannolikt att Afghanistans regering kollapsar snart efter att USA och Nato dragit bort de cirka 10 000 trupper som fortfarande finns kvar.

I bästa fall nöjer sig talibanerna med att få dela makten. I värsta fall upprättar de ett islamistiskt skräckvälde liknande det åren 1996-2001.

Mardrömmen för Joe Biden vore om vi åter fick uppleva scener som när de sista amerikanska helikoptrarna lämnade ambassadtaket Vietnam 1975 samtidigt som kommunistregimen intog dåvarande Saigon. Det är scener som dessa och minnet av ett oerhört smärtsamt och förödmjukande nederlag som gjort att tidigare amerikanska presidenter inte klarat av att avsluta kriget i Afghanistan trots att de lovat att göra det.

Amerikanska soldater i Afghanistan.

Foto: Massoud Hossaini / TT

Missade deadlines

Barack Obama misslyckades och tvingades i stället skicka fler trupper.

Donald Trump lovade att den siste amerikanske soldaten skulle vara hemma från Afghanistan senaste till jul förra året. Sedan 1 maj.

Varje deadline har missats. Nu sätter Joe Biden upp en ny.

Senast den 11 september ska siste amerikanen ha lämnat. Datumet är inte slumpmässigt valt. Då är det precis 20 år sedan USA blev attackerat och startade kriget mot terrorismen.

Därmed flyttar han fram det utlovade uttåget som Trump kom överens med talibanerna om i fredsförhandlingar. Förhandlingar vars framtid nu är i limbo. Talibanerna har hotat anfalla amerikanska trupper om de inte är borta senaste 1 maj.

I motsats till tidigare presidenter sätter Biden inga villkor för att lämna. Han, som var vicepresident under Obama, fruktar att villkor är detsamma som att tvinga kvar USA i Afghanistan för all framtid.

Biden vill visa att USA i dag har andra utmaningar än talibanerna. Det handlar om allt från en världsomspännande pandemi som tagit över en halv miljon amerikaners liv till Kinas försök att ta över rollen som världens supermakt. Lägg därtill utmaningen at klara klimatkrisen och att den internationella terrorismen nu sprids från långt fler länder.
Afghanistan är numera en återvändsgränd.

Biden vill skifta fokus bort från USA:s oändliga krig i Irak och Afghanistan och få loss resurser till annat.

USA:s president Joe Biden.

Foto: J. Scott Applewhite / TT

Biden i rävsax

Men risken är att han ändå hamnar i samma rävsax som Obama och Trump. För vad händer om talibanerna innan det amerikanska tillbakadragandet startar en ny offensiv mot den USA-stödda regeringen i Kabul? Och vägrar förhandla om fred? Vad händer om terrorattackerna mot civila trappas upp?

Vad som än händer blir det mycket svårt för Joe Biden att framställa det amerikanska uttåget som en seger. Snarare kommer det att se ut som att USA lämnar med svansen mellan benen.

Tål Joe Bidens presidentskap att USA framstår som en vek förlorare?

En majoritet amerikaner vill att soldaterna ska tas hem men om bilden av tillbakadragandet blir ett av nederlag så kommer det att förfölja Biden under resten av hans tid i Vita huset.

Ställd inför detta val kanske han hellre förlänger truppnärvaron en tid till och skickar stafettpinnen vidare till sin efterträdare. Precis som Obama och Trump gjorde för att slippa nesan av ett nederlag som för tankarna till Sovjetunionens uttåg ur Afghanistan 1989 efter att under tio år ha försökt tämja dåtidens islamistiska motståndsrörelse. Eller till USA uttåg ur Vietnam 1975.

Trycket från generalerna i Pentagon och många republikaner i kongressen, även de som stödde Trumps planerade uttåg, kommer att vara stenhårt.

Biden behöver nerver av stål för att inte frestas av förlänga kriget.

Foto: Kevin Frayer / TT

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Talibanerna

Joe Biden

Afghanistan

Barack Obama

Donald Trump

USA

Terrorism