Det går inte att följa kassans sjukregler
Försäkringskassan regler är omöjliga att följa.
Därför har säkerligen fixande och trixande gjort att fler fått sjukpeng än som borde fått det med en strikt tillämpning.
Ända tills regeringen satte blåslampa på kassan.
Hösten 2015, när flyktingarna kom i tusentals till Sverige, föreslog regeringen i sitt budgetförslag att kostnaderna för sjukskrivningarna måste minska.
Så här sade finansminister Magdalena Andersson (S) till Sveriges radio i oktober samma år:
”Det handlar också om att dämpa kostnadsutvecklingen på andra områden där vi ser att kostnaderna ökar, till exempel sjukskrivningar och assistansersättning. Där fanns åtgärder i budgeten som verkligen behöver gå igenom i riksdagen nu.”
Lars-Åke Brattlund på Försäkringskassan säger i artikeln här intill att kassan fick mer pengar och för att granska hur reglerna för de olika tidsgränserna i sjukförsäkringen följdes. Det ledde till att avslagen gick upp till tre procent.
Sjukskrivningen delas upp i fyra steg. Steg ett sträcker sig från dag ett till och med dag 90. Då ska arbetsgivaren erbjuda alternativa arbetsuppgifter till dig som du kan genomföra.
Ett enkelt exempel. En person som har ett rörligt jobb bryter benet. Men det kanske finns ett stillasittande jobb som den benbrutne kan utföra tills benet läkt? I så fall ska hen göra det.
Det är ett rimligt krav.
Fas 2 sträcker sig från dag 91 till och med dag 180. Då får du bara sjukpenning om det inte finns några arbetsuppgifter alls på ditt jobb som du kan göra. Även det ligger klart inom rimlighetens gräns.
Det sedan kör det ihop sig. Mellan dag 181 och 365 får du bara sjukpenning om du inte kan jobba med något annat jobb utanför den egna arbetsplatsen. Undantaget är om det bedöms att du kan komma tillbaka till ditt vanliga jobb före dag 365.
Det är praktiskt ogenomförbart. Hur ska den sjuke bära sig åt? Säga upp sig från det vanliga jobbet eller ta tjänstledigt för att jobba någon annanstans? Och hur ser utsikterna ut för den som inte kan utföra sitt vanliga arbete att skaffa sig ett nytt?
Dundermörka, skulle man kunna säga.
Den sista fasen börjar när sjukskrivningen varat i ett helt år. Då får du bara sjukpenning om du inte kan utföra något jobb överhuvud taget i hela landet. Också det är praktiskt ogenomförbart för den bokstavstrogne.
Min tro, utan att veta, är att både arbetsgivare och Försäkringskassan trixar och fixar så mycket det går för att runda hörnen.
Men när regeringen satte blåslampan på kassan, och indirekt på arbetsgivarna, blev det svårare att runda de där hörnen. Då ökade antalet avslag.
Det finns många skäl till att det vore bra om sjuktalen går ner. Det kostar mycket, det är bra om människor går tillbaka till jobbet så tidigt som möjligt. Efter en sjukskrivning på ett år är det bara några få procent som kommer tillbaka till arbetsmarknaden.
Den hårdare tillämpningen av reglerna kan ha haft effekt. Antalet avslutade sjukfall ökade med 11 000 till 546 000 mellan 2015 och 2016. Å andra sidan ökade de med 38 000 året innan.
Socialdemokraterna kampanjade hårt mot den så kallade ”stupstocken” i valet 2014. Den sade att man, med vissa undantag, utförsäkrades från kassan efter ha varit sjuk 365 inom ramen för 450 dagar.
Paradoxalt nog kan dagens striktare tillämpning av reglerna gjort att stupstocken tillämpas efter kortare tid.
Grundproblemet är att reglerna, bokstavstroget, inte är möjliga, eller i alla fall väldigt svåra, att tillämpa. Precis som de strikta regler för assistansersättningen som regeringen var tvungna att nödändra inför en hotande folkstorm för tidigare i höst.
Det kan hända igen. Med sjukförsäkringen. Meningen kan nämligen aldrig ha varit att sjuka människor tvingas ut i en tillvaro helt utan inkomster.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.