Pandemin är det bästa som hänt rika aktieägare

ANDREAS CERVENKA: Inga i samhället åtnjuter ett så maffigt beskydd som de rika

Publicerad 2022-01-17

”Aktiemarknaden har blivit ett höghastighetståg framfört av lokförare som är både blinda och svagbegåvade”, skriver Andreas Cervenka.

“Därför är omikron bra för börsen”. Den rubriken stod att läsa i en svensk affärstidning i veckan. Varianten av covid-19 som just nu sprider sig över jorden och på flera håll orsakar överfulla sjukhus och lidande beskrivs som en “välsignelse i förklädnad” för alla som gillar aktier.

Ska det bli en krämig börsomelett får man räkna med några knäckta ägg. 

Det kan låta cyniskt (och det är det) men speglar samtidigt den rådande samhällsordningen. 

Börsindex tycks ha blivit den viktigaste datapunkten för att mäta stämningen på planeten.

 

Aldrig har väl krismedvetandet bland makthavarna varit större än den där dagen i mars 2020 då New York-börsen föll med 13 procent. Det tog en evig tid att få fram tester, skyddsutrustning och vårdplatser.

Börsen?

Den fick hjälp på några dagar när centralbankerna spände ut sina skyddsnät. Pandemin som hittills orsakat 5,5 miljoner dödsfall är för ägare av finansiella tillgångar det bästa som hänt. Inga i samhället åtnjuter ett så maffigt beskydd som de rika. 

Det är inte konstigt att allt fler vill tillhöra denna privilegierade grupp. I Sverige har hundratusentals svenskar för första gången kastat sig in på börsen de senaste två åren, särskilt unga.

Det verkar inte bara vara en rimlig pension som hägrar utan cash här och nu - ju snabbare desto bättre. Pengar flödar in i obskyra bolag som kan rusa hundra procent när ett rykte börjar gå Facebook. Sajter som “Turbo24” erbjuder numera handel i högriskinstrument dygnet runt. 

 

Aftonbladet har i helgerna berättat om människor som blivit beroende av börsen. En professor i psykiatri jämför aktiehandel med spelmissbruk

Att börsen triggar samma beteenden som på ett kasino är inte konstigt. Aktiemarknaden har blivit ett spel - en hittepå-värld allt mer frikopplad från verkligheten. En snabbt växande andel av kapitalet på världens börser förvaltas numera av robotar som väljer aktier beroende på hur stor vikt de har i olika index.

Ju mer ett bolag stigit på börsen, desto fler som måste köpa in sig. Priset är helt irrelevant, liksom huruvida företaget är ett luftslott eller inte.

Aktiemarknaden har blivit ett höghastighetståg framfört av lokförare som är både blinda och svagbegåvade. Riskerna ökar för varje dag  - som andel av BNP har börsen aldrig varit högre värderad -  långt över nivåerna före dotcomkraschen år 2000.

Samtidigt är aktiefebern hetare än någonsin. Det har till och med växt fram en folkrörelse som går ut på att man ska snåla på allt och slänga in så mycket det bara går på marknaden. Att uträtta sina behov i bostadsföreningens tvättstuga för att spara toapapper och samtidigt mobilsurfa på köpvärda högutdelare anses tydligen helt normalt i vissa kretsar.

Detta bygger i sin tur på en skev uppfattning av börsen, som med några korta pauser stigit oavbrutet sedan våren 2009. Många som kliver in nu har bibringats uppfattningen att aktier bara kan gå upp. Det är en farlig vanföreställning. En viktig orsak till den långa klättringen är att marknaden dopats av låga räntor och centralbankernas stimulanser. En hel generation riskerar att bränna sig ganska illa. 

 

Under ytan går det ana en märklig förskjutning av människors prioriteringar. Ganska få som vaknar upp efter par veckor i covid-respirator börjar trots allt med att fråga: “Hur har börsen gått?”. Besattheten av aktier och kortsiktiga klipp liknar nästan en sjuka, höggradigt smittsam och med potential att slå ut vårt omdöme till den grad att ett livsfarligt virus kan ses som en frälsning.

Det brukade kallas för girighet. 

 


Följ ämnen i artikeln