Hur många barn har du råd med?
Magdalena Andersson har lovat vända på alla stenar.
En av de största blir oerhört svår att rucka på – att få 300 000 utlandsfödda, arbetslösa kvinnor att börja jobba.
Men risken är stor att förslagen bara kör fast i fler utredningar.
Uppenbarligen fick inte Socialdemokraterna tillräckligt med uppmärksamhet när de presenterade sina förslag för att få fler utlandsfödda kvinnor i jobb för en dryg vecka sedan.
Men det gjorde inget. Nu har arbetsmarknadsminister Eva Nordmark blåst liv i debatten med uppmaningen att inte skaffa fler barn än man kan försörja.
Ministerns förslag är att se över flerbarntillägget och kanske fasa ut det över tid. Ett förslag som också Sverigedemokraterna lagt.
Står längst från arbetsmarknaden
Eva Nordmark vill ge flera myndigheter, som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan i uppdrag att informera om familjeplanering. Eller i klarspråk informera om konsekvenserna av att som kvinna inte bli en del av arbetslivet på grund av att man föder barn och tar hand om barnen.
När Magdalena Andersson valdes till partiledare i höstas var ett av beskeden att alla som kan jobba ska jobba.
Bland annat skulle det ställas högre krav på de som har ekonomiskt bistånd men som kan jobba, en så kallas aktivitetsplikt. Det skulle kunna vara enklare arbetsuppgifter som skulle göra att personen närmar sig arbetsmarknaden.
Det är en av alla de stenar som Andersson ska vända på fram till valet för att motverka utanförskap och segregation.
Men stenen som handlar om utlandsfödda kvinnor måste kännas väldigt tung. Det är den grupp som står allra längst ifrån arbetsmarknaden.
Och nu ska regeringen få kvinnorna i den här gruppen i arbete.
Behöver bättre stöd
Bland annat vill regeringen ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att genomföra en studie om utrikesfödda kvinnors situation och behov.
För den nyfikne så presenterade Jämställdmyndigheten en rapport om vad som behövs för att få fler utrikesfödda kvinnor i arbete i slutet av mars.
Rapporten beskriver flera allvarliga hinder för utrikesfödda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.
Bland annat att:
- utrikes födda kvinnor får mindre stöd och färre insatser än utrikes födda män av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.
- föräldraförsäkringen på grundnivå har inga dagar som är öronmärkta för respektive förälder, vilket gör att incitamentet att dela mer lika på föräldraledigheten är litet.
- nyanlända som är föräldralediga mer än tolv månader under sin första tid i Sverige kan inte fullfölja sitt etableringsprogram.
Rapporten lyfter också att många av de kvinnor som kommer till Sverige kommer som anhöriginvandrare och den gruppen har i stort sett inga kontakter med svenska myndigheter, eftersom deras migrationsärenden sköts i ursprungslandet.
Den här gruppen vet, enligt rapporten, knappt om att de har rätt till sfi när de kommer till Sverige.
Nya pigga förslag, tack
Förslaget från Eva Nordmark om familjeplanering för att få fler utrikes födda i jobb var så ideologiskt förvirrat att Moderaten Hanif Bali debatterade för förslaget i SVT:s Aktuellt och socialdemokraten Linn Svansbo var emot. De skämtade före programmet om att de kanske borde byta partipin just för den här debatten.
Visst går det att utreda saker om och om igen, men politiken måste också förvalta återrapporteringen. Nästan var femte utlandsfödd kvinna är arbetslös och allt som allt står över 300 000 utanför arbetsmarknaden.
Informationen är inte ny. Det skulle friska upp med några nya politiska förslag också.