Därför blir det aldrig skärpta vapenlagar i USA

En klar majoritet av amerikaner vill ha striktare vapenlagar.

Efter varje masskjutning vädjar president Joe Biden och andra till kongressen att skärpa lagarna.

För en svensk framstår det som obegripligt men det finns ett antal skäl till varför det inte kommer att ske. Hur många oskyldiga barn och vuxna som än dödas.

I helgen var det dags för masskjutning nummer 199 i USA bara hittills i år, ett dåd där minst fyra personer träffas av kulor. Den inträffade utanför ett shoppingcentrum i Allen, Texas där minst nio människor sköts till döds av en 33-årig beväpnad gärningsman. Polisen misstänker att det låg vit makt-motiv bakom dådet.

Någon vecka tidigare sköt en man utanför Houston ihjäl fem av sina grannar efter att en barnfamilj bad honom sluta avfyra sitt vapen i trädgården.

Det har inte ens gått ett år sedan 19 barn sköts i ihjäl i en skola i Uvalde, Texas.

Men det spelar ingen roll hur många dåd jag eller vapenmotståndare i USA räknar upp. Det spelar ingen roll hur många skolbarn som kallblodigt mejas ned i sina bänkar.

Inskränkningar i rätten att inneha vapen som skulle kunna sätta stopp för det urskiljningslösa mördandet kommer aldrig att ske. Åtminstone inte på nationell nivå.

Åtta personer dog i masskjutningen i Allen, Texas, i helgen.

Detta trots att nästan alla opinionsmätningar på området visar att över hälften av det amerikanska folket vill se striktare vapenlagar. Delar man upp det efter politisk hemvist är 91 procent av demokraterna för striktare vapenlagar medan bara 24 procent av republikanerna delar den åsikten.

Politikerna i Washington sätter stopp för alla skärpningar. Inte ens när demokraterna har majoritet i kongressen går det att genomföra annat än kosmetiska förändringar.

Skälet är den amerikanska grundlagens andra tillägg som talar om alla amerikaners rätt att bära vapen. En kvarleva från tiden då staten ansågs utgöra ett hot mot medborgarna.

Konservativ majoritet

I ett utslag i Högsta domstolen 2008 slog en knapp majoriet, 5-4, fast att konstitutionen garanterar varje person rätten att inneha vapen även om vissa inskränkningar kan göras.

Sedan dess har HD fått en mycket stark konservativ majoritet tack vare de tre utnämningar som Donald Trump fick göra under sin tid som president. Med tanke på att domarna sitter på livstid är det högst osannolikt att landets högsta juridiska instans skulle ändra inställning.

Trump tillsatte dessutom systematiskt hundratals konservativa domare till federala domstolar på lägre nivå.

Demonstranter i Washington kräver skärpta vapenlagar, den 24 mars 2023.

För att ändra grundlagen krävs två tredjedels majoritet i både senaten och representanthuset. Det är i dagens läge och för överskådlig framtid fullkomligt osannolikt.

Både republikanska och demokratiska politiker måste vinna primärval för att bli respektive partis kandidat i val till kongressen.

Den republikan som ens skulle andas om att hen är beredd att inskränka rätten att bära vapen kan säga adjö till varje chans att bli nominerad. Detsamma gäller demokratiska politiker i konservativa delstater.

Efter skolskjutningen i Uvalde förra året antog det då av demokraterna kontrollerade representanthuset ett förbud mot halvautomatiska vapen. Men i senaten tog det stopp.

Det var inte första gången.

Ökar kraftigt

Amerikanska politiker vägrar se det enkla och tämligen självklara sambandet mellan lättheten att köpa ett vapen och det faktum att inget annat land i världen har så många masskjutningar som USA. 

Vapenförsäljningen har gått upp kraftigt i USA på senare år. Idag går det 120 skjutvapen på varje hundra amerikaner.

Polis på plats i Allen efter masskjutningen.

En av de starkaste krafterna mot striktare vapenlagar är National Rifle Association, NRA. En intresse- och lobbyorganisation som högljutt slår ner på varje försök att inskränka rätten till vapnen. Deras inställning är att ju fler amerikaner som bär vapen desto säkrare blir samhället. 

NRA sätter betyg på politiker som ställer upp i olika val. Ett lågt betyg från NRA är i många konservativa delstater liktydigt med att kandidaten är chanslös.

På delstatsnivå är det många demokratiskt styrda delstater som infört vissa restriktioner.

I konservativa delstater är det tvärtom. Där blir vapenlagarna bara mer och mer liberala. I april blev Florida delstat nummer 26 att tillåta invånarna att bära ett dolt vapen utan att inneha licens.

USA:s president Joe Biden.

Jag minns tydligt massakern på lågstadieskolan i Sandy Hook i Connecticut för drygt tio år sedan. En 20-årig skytt öppnade eld och dödade 26 människor varav 20 var barn mellan sex och sju år gamla.

USA var i chock. Förtvivlade amerikaner ropade efter förändring.

Jag tänkte då att om det är någon gång det går att inskränka vapenlagarna så är det väl nu.

Men det blev som det brukar. Inga skärpta lagar antogs nationellt.

Tyvärr är det så det lär förbli.