Kedjan av tillfälligheter fällde Ausonius
Skyldig till mord.
Det blev domen som avkunnades i dag av domstolen Landgericht i Frankfurt.
Därmed är ett kvarts sekel gammalt mordfall på en överlevande från Förintelsen slutligen avklarat.
”Det råder inga som helst tvivel om att den anklagade var gärningsmannen”, konstaterade den kvinnliga domaren. ”Han hade både motiv och möjlighet.”
Beslutet var något överraskande eftersom hela målet byggde på indicier, men domaren gick till slut ändå på åklagaren Nadja Böttingers linje; att det finns en gräns för hur många tillfälligheter som kan antas vara möjliga.
Och domaren återgav noga hela indiciekedjan. Att Ausonius i början av februari 1992 besökte restaurang Möwenpick i centrala Frankfurt, att han senare anklagade garderobiären Blanka Zmigrod för att ha stulit en minidator ur hans jackficka. Och hur han dök upp på restaurangen igen och först erbjöd Blanka Zmigrod pengar för datorn – för att sedan hota henne.
Det spelade ingen roll att Blanka Zmigrod gång på gång förklarade att hon aldrig stulit något i hela sitt liv.
Innan Ausonius lämnade restaurangen sa han: Vi ses igen!
Nästa dag, strax efter midnatt, sköts Blanka Zmigrod ihjäl på väg hem från sitt arbete.
”Gärningsmannen sköt först, först därefter böjde han sig ner och tog offrets handväska”, förklarade domaren och påpekade att det var ovanligt, den som utför ett rån börjar med att kräva något, först därefter skjuter man. Inte tvärt om. Även detta pekade mot Ausonius, som förklarat att han hade mängder med viktig information i minidatorn.
Ausonius satt tyst under hela domarens genomgång. Välklädd i svart skinnjacka och röd slips. Men till skillnad mot de andra rättegångsdagarna syntes besvikelsen i hans ansikte. Han tog sig om huvudet och stirrade tomt framför sig.
Ausonius är en mycket farlig person, med en ”paranoid störning” och ”brist på empati”, sammanfattade domaren och tillade att han visat ”grov hänsynslöshet”, inte minst vid de många mordförsöken i Sverige i början av 1990-talet, som Ausonius rättfärdigade med att han ville ”skrämma invandrarna på flykten”.
Domen blev livstids fängelse, vilket i Tyskland innebär minst 15 år, fast med en ”straffrabatt” på fyra år som en kompensation för att de tyska myndigheterna dröjt nästan 25 år med åtalet.
”Vi ska överklaga. Domen är helt felaktig, det finns ju bara indicier”, sammanfattade Ausonius advokat Joachim Bremer. Om nästa instans, Bundesgerichtshof, Högsta domstolen, väljer att ta upp ärendet avgörs inom några veckor.
Av en ödets tillfällighet föll domen exakt på dagen 26 år efter att John Ausonius steg in i restaurangen Möwenpick, den 21 februari 1992, och anklagade den då 68-åriga garderobiären Blanka Zmigrod för stöld – för att sedan några timmar senare skjuta henne bakifrån med ett närskott i huvudet.
Då kunde Ausonius rimligtvis inte veta att Blanka Zmigrod överlevt flera tyska förintelseläger, däribland Auschwitz, och att hennes fångnummer, A-2837, fortfarande satt inristat i den arm som hon höll sin handväska med.
Men när Ausonius fick reda på detta av den svenska polisen, i samband med det första förhöret om mordet, skrattade och jublade han.
I dag, 26 år senare, fälldes John Ausonius för mordet på Blanka Zmigrod.