Så tystar nationalismen kvinnorörelsen

Suffragetterna stred för kvinnornas rösträtt – och vann. Ogifta kvinnor anses vara myndiga tack vare Fredrika Bremer.  Kvinnor får studera på universitet, avlägga en studentexamen, använda preventivmedel, göra abort och sedan 1965 är det kriminellt att våldta sin fru i Sverige.

Framsteg som dessa hade inte varit möjliga utan att kvinnor organiserat sig och krävt sina rättigheter. ”Forskning visar att en stark feministisk rörelse är den enskilt viktigaste faktorn för att stärka kvinnors rättigheter. Till och med viktigare än att ha många kvinnor i parlament och regeringar”*. Kvinnorättskämpar före oss har riskerat sina liv för att vi ska kunna leva mer än vad de gjorde. Nu är det vår tur att ta över facklan och fortsätta kämpa för att vi och nästa generations kvinnor ska behandlas som jämlika – som människor.

Men facklan hotas släckas av de kalla vindar som blåser över världen i form av en utbredd nationalism, religiös fundamentalism och traditionella värderingar om kvinnans roll och den heterosexuella kärnfamiljen. Vi får inte låta detta ske. Och vi har ont om tid. Organisationen Kvinna till Kvinna släppte för några dagar sedan rapporten Så tystas en kvinnorörelse (Suffocating the Movement) som avslöjar hur allvarligt hotad kvinnors organisering är och att om vi inte vänder utvecklingen så riskerar framsteg som det har tagit generationer att erövra att gå förlorade.

I rapporten sammanställs svar från 123 kvinnorättsförsvarare från 32 länder i Centralasien, Mellanöstern, Afrika och Europa. I enkäten frågade de vilka som är de främsta orsakerna bakom åtstramningarna för kvinnoorganisationer.
50 % svarade ökande fundamentalism och religiöst inflytande.
58 % svarade den ökande nationalismen.
Nästan lika många svarade återkomsten av traditionella värderingar.

En konsekvens av den ökande nationalismen är att länder begränsar möjligheten för organisationer att ta emot utländska bidrag. Repressiva regeringar drar in statliga bidrag om organisationer kritiserar regimen eller arbetar progressivt för kvinnors rättigheter. Samtidigt visar rapporten att EU erbjudit överenskommelser och bistånd till flera av de stater som är inblandade i de mest brutala inskränkningarna mot civilsamhället. Dessutom ifrågasätts kvinnors rättigheter allt oftare inom FN och får stå tillbaka för traditionella familjevärderingar.

På många håll i världen krymper utrymmet för civilsamhället vilket leder till att kvinnors rättigheter hotas ytterligare. Och Sverige är inget undantag. Hot och hat mot kvinnliga journalister och opinionsbildare i vårt land har blivit ett hot mot demokratin. Konsekvensen blir i värsta fall tystnad. Vi ser en utveckling där åsikter som vilar på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Sveriges grundlag anses vara partiska, provokativa och till och med kontroversiella.

Bidragande till denna utveckling i Sverige är riksdagspartiet Sverigedemokraterna med sin starka nationalism och konservativa familjepolitik med en traditionell syn på könsroller. Till skillnad från sina europeiska kusiner säger sig partiet inte vara emot jämställdhet. Tvärtom har flera höga företrädare i partiet uttalat att jämställdhet är något typiskt svenskt som ingår i den svenska kulturen. I den retoriken bortser man från att dagens relativa jämställdhet är ett resultat av politiska processer som ofta initierats och drivits av kvinnorörelsen.

I rapporten framhålls det motsägelsefulla i att Sverigedemokraterna hävdar att jämställdhet vore typiskt svenskt men ändå för en politik som i praktiken trycker tillbaka reformer som syftar till att utjämna skillnader i kvinnors och mäns livsvillkor och garanterar kvinnors rätt till sin kropp. Exempelvis har SD velat införa vårdnadsbidrag så att en förälder (i praktiken nästan alltid kvinnan) ska kunna stanna hemma och ta hand om barnet istället för att det går på förskola. Partiet motsätter sig alla former av könskvotering, de vill införa en samvetsklausul som tillåter sjukvårdspersonal att vägra utföra aborter och är det enda riksdagspartiet som vill sänka abortgränsen från 18 till 12 veckor. Åtgärder som slår direkt mot kvinnor.
Sedan SD kom in i riksdagen 2010 har både partiet och dess politik med åren blivit alltmer accepterad i den politiska debatten. Inför valet 2018 har delar av SD:s retorik anammats av andra riksdagspartier. Normaliseringen har också banat väg för högerextrema organisationer såsom militanta, nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen som ställer upp i årets riksdagsval. Som sagt: vi har ont om tid.

Kvinnor har genom århundraden bedrivit en ständig kamp för att erövra nya och försvara tidigare vunna rättigheter. Att SD sedan påstår att jämställdhet skulle vara en del av typiskt svensk kultur är som att ignorera alla kvinnor som mördas, våldtas och diskrimineras i Sverige bara för att de är kvinnor – och samtidigt som att spotta på Fredrika Bremers och alla andra kvinnorättskämpars gravstenar. De kämpar som skapat den kultur SD påstår sig värna om.


  • På kvinnatillkvinna.se hittar du rapporten Så tystas en kvinnorörelse som citaten är hämtade från.
  • På hemsidan finns även namninsamlingen #kvinnornasval som du kan skriva på för att motverka att nationalismen breder ut sig ytterligare i Sverige och begränsar kvinnors rättigheter.
  • Kvinna till Kvinna har verkat i 25 år och är idag en av världens största organisationer som stödjer kvinnor i konfliktdrabbade områden. Stöd deras arbete genom att bli månadsgivare.
  • Linnea Claeson är ambassadör för Kvinna till Kvinna.