Hela Sverige kan inte leva

Demokratin bygger på ett antal principer. Människors lika värde, till exempel. Jämlikhet vad gäller rättigheter och skyldigheter. Att ibland sätta allmän­intresset före egenintresset. Att respektera minoriteter.

Demokratin bygger också på ett antal lögner. Sådant som alla håller med om offentligt, men som är fullständigt orimligt.

Ta slagordet ”hela Sverige ska leva”. Det är klart att det är en omöjlighet. Sverige är nästan 450 000 kvadratkilometer stort. Spred vi ut oss jämnt över landet skulle vartenda hörn av Sverige förtvina och dö. Att vi alls får någon fart på något, beror på att vi klumpar hop oss på vissa ställen.

Visst, fransmännen har en levande landsbygd. De har också 80 fler invånare per kvadratkilometer. Danskarna kan räkna hem mer än 100 fler invånare per kvadratkilometer än vi.

Stora delar av Sverige har goda förutsättningar att vara nybyggarland. Snöskotrar, jakt och fiske, molande tystnad och skogsstjärna. Men ska vi försöka efterlikna något mer civiliserat, krävs att vi tömmer landsbygden på folk och samlas i tätbebyggda områden. Det är så nära en självklarhet som det går att komma.

Det lögnaktiga med ”hela Sverige ska leva” är att det är en idé som ger sken av att det går att skapa civilisation utan människor. Men ­civis betyder just medborgare. Har man inte tillräckligt med sådana, finns det snäva gränser för vad man kan erbjuda.

Just den här lögnen tycker jag att det är dags att vi gör upp med. Inte för att det gör så mycket att några skattemiljarder kastas runt i landet, för att uppnå något ouppnåeligt. Men det är tråkigt när kommunalpolitiker känner sig tvingade att lova mer än de kan hålla, försätter sina kommuner i ekonomisk kris och måste brandskatta de stackare som bor kvar. Och lögnen om det hel-levande Sverige leder till missnöje, besvikelse och en känsla av orättvisa, bland dem som bor i verklig glesbygd.

Vore det inte bättre om vi kunde formulera ett stolt och självständigt alternativ i stället? En identitet för Glesbygdssverige som byggde just på att vara kärvt nybyggarland, snarare än att ha sjukhus, simhallar och service i världsklass? Att värdigt stå lite utanför civilisationen. Att vara sin egen.

Det finns en massa andra offentliga lögner vi kan vårda i stället.

Följ ämnen i artikeln