Världen efter coronan – så ser den ut

Högre priser, hemmasemester – nio nyheter vi får förbereda oss för

Världen efter coronapandemin kommer inte se ut som den gjorde innan den.

Nya modeord blir beredskapslager och hemmasemester. Långa weekendresor beläggs med skuld.

Vi är, såvitt man kan förstå, fortfarande i den inledande fasen av coronakrisen. Men redan nu kan konturerna skönjas av de långsiktiga konsekvenserna av den globala epidemin.

1. En ”vänstersväng” i politiken. Partier, regeringar och enskilda makthavare som på ett bra sätt hävdar statens ansvar gentemot medborgare och företag kommer på sikt att lyftas av krisen.

Det betyder inte att de behöver representera det traditionella vänsterfältet i politiken. De kan sannolikt befinna sig på nästan hela skalan.

Frankrikes president Macron, som kallas liberal, var den förste som begärde hjälp av EU för att flyga hem franska medborgare från Wuhan.

Socialminister Lena Hallengren (S), som återfinns på vänsterkanten, har redan talat om möjligheten att starta statlig produktion av skyddsutrustning för vården.

2. Beredskapslager. Staten skickade för ett par år sedan hem en broschyr till alla hushåll, ”Om krisen eller kriget kommer”. Där uppmanades alla att fixa ett hemmalager av allt som behövs för att hålla sig flytande under en vecka. Vatten, mat, värmefilt etc.

Samma princip har dock inte gällt inom exempelvis vården. De jobbar efter samma princip som tillverkningsindustrin, just in time, i alla fall avseende skyddsutrustning. När leveranserna upphörde tog det slut.

Så går det såklart inte att ha det. Ingen dör eller blir sjuk av att det fattas en komponent på Volvo, det kostar bara företaget pengar. I vården kan det, bokstavligt talat, vara skillnaden mellan liv och död i vissa fall.

Beredskapslager för nödvändigheter kommer att få en renässans, vare sig det gäller ansiktsmasker, medicin eller drivmedel.

3. Klimatoptimism. Arbetet med åtgärder som ska lindra klimatkrisen har gått minst sagt trögt. Men nu kan det bli ändring.

Coronapandemin har nämligen visat att när mänsklig aktivitet som är dålig för klimatet upphör ger det snabbt resultat.

Luften övre delar av Kina blev plötsligt klar, liksom över norra Italien. Vattnet i Venedigs kanaler klarnade också (vilket inte betyder att det är rent) och man såg stim av småfisk för första gången i mannaminne. I havet utanför den italienska staden Cagliari har man för första gången på många år sett delfiner.

Lärdomen är lika enkel som glasklar. Det går att göra något åt klimatkrisen. Att sätta stopp för nästan all mänsklig aktivitet är dock inte rätt väg, det är att ändra livsstil. Men det går såklart det också.

4. Semestrandet byter kläder. Förr i tiden var människor borta länge när de åkte utomlands. Själva resan var så dyr och besvärlig att man var tvungen att vara borta ett tag för att få valuta för pengarna.

Jag minns mina egna resor till London i slutet av 1970-talet. Två veckor, inte en minut kortare. Nu ter det sig som närmast overkligt men klimatpåverkan var självklart oerhört mycket lägre per resa.

Jag tror att ordet weekendsemester kommer att bli fult om man med det menar tre till fyra dagar i en europeisk storstad – eller för den delen New York.

Längre resor i sakta mak, kanske till och med i en buss som går på raps, kan bli högsta mode.

Detsamma gäller hemmasemester. I årtionden har skolbarn stigmatiseras för att de inte varit bortresta under sommarlovet. Det kan bli den nya innegrejen med dagsutflykter från hemmet med cykel eller annat klimatsmart transportmedel.

På köpet får man nödvändig motion och minskade utsläpp av växthusgaser ger omedelbar effekt. (Se punkt tre).

5. Trygghetssystemen moderniseras. A-kassan och andra svenska trygghetssystem är, grovt förenklat anpassade till en arbetsmarknad som blir allt ovanligare, med fast anställda. I stället blir allt fler konsulter, det vill säga egenföretagare, eller timanställda.

Mot dem slår uteblivna inkomster stenhårt och finansminister Magdalena Andersson har redan flaggat för att man, åtminstone tillfälligt, gör om systemen så att de omfattar fler än i dag. Det kan bli permanent

6. Vaccination, javisst. Ett tag var det av något underligt skäl poppis att inte vaccinera sina barn mot allvarliga sjukdomar.

Om det är något som vi lärt oss av coronakrisen, som ännu inte har något vaccin,  är att vaccination är bra. Då slipper man exempelvis stänga in folk under långa tider.

Vaccinering kommer alltså att bli mycket modernt. För ett par hundralappar (eller rentav inga pengar alls) och ett par sekunder pressar du ner risken att drabbas av svåra sjukdomar till nära nog noll. Själv tänker jag ta en spruta mot lunginflammation vilken dag som helst.

7. Dyrare varor – internationaliseringen backar. Globaliseringen har gett oss billigare varor, de tillverkas i allt högre grad där det är billigt att framställa dem.

Men förutom klimatpåverkan har den flera nackdelar. Produktionen blir sårbar för störningar i transportsektorn, och för lokala kriser av olika slag, som viruset i Kina som stoppade industrier i Sverige.

Man kan alltså se framför sig att internationaliseringen stannar av eller rentav backar.

Det kommer i så fall att höja priserna. Men det kan vara en avigsida som man får stå ut med. Det är inte livsnödvändigt att köpa hårband, mobiltelefoner eller granit från Sydostasien. Man kan göra den shoppingen, och tillverkningen, på närmare håll.

8. Färre fysiska möten. Antalet videokonferenser har sedan exploderat. Europeiska rådet, alltså EU:s stats- och regeringschefer, har redan träffats flera gånger per video i stället för att flyga till Bryssel i sitt eget plan. Snabbt, billigt, miljöeffektivt.

Det tycks ha gått bra det också och liknande rapporter kommer från snart sagt hela näringslivet. Det kommer att fortsätta, i alla händelser för möten som planeras att vara korta och rappa, då man inte behöver träffas för att vända och vrida på en besvärlig fråga.

9. Vi behöver varandra. Vårt beroende av andra människor framstår i blixtbelysning i svallet av coronakaoset.

I bästa fall kan det leda fram till en ökad långsiktig medvetenhet om att människan är ett flockdjur, och behöver bete sig som ett sådant.

Ensam är inte stark. Det gäller för länder, för samhällen och för enskilda individer. Det får man aldrig glömma.

Coronaviruset, den värsta krisen på många decennier, kommer att förändra världen. Exakt hur kan vi inte veta, men det här kan vara några av dem.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.