Mejla

Wolfgang Hansson

Rädslan för en flyktingvåg som kanske aldrig kommer

KOLUMNISTER

Europa gör nu allt för att skydda sig mot en ny flyktingvåg från Afghanistan.

Men frågan är om den kommer.

I bästa fall är kriget nu över. Allt hänger istället på hur barbariskt talibanernas styre blir.

Hittills har flyktingvågen till stora delar uteblivit trots de fruktansvärda scener som utspelas på Kabuls flygplats när tusentals desperata människor försöker fly landet. Men det är inte i närheten av den exodus som inträffade efter att talibanerna tagit makten 1996.

Det beror sannolikt på två saker.
 
Det snabba maktövertagandet.

Talibanernas hastiga övertagande av landet utan strid innebar att människor inte tvingades ut på vägarna för att undvika strider. De intern-flyktingar som finns i landet är till större delen resultatet av de strider som pågått de senaste åren mellan talibanerna och den afghanska armén understödd av amerikanskt flygstöd.

Talibanernas seger innebär att vapnen för tillfället tystnat. Därmed minskar människors akuta behov av att fly. Om livet hyfsat snart återgår till det normala behöver inte livsmedelsförsörjningen och annan livsnödvändig verksamhet påverkas så att det uppstår en humanitär kris utöver den att landet nu åter blir en islamistisk diktatur.
 
Talibanernas nya ansikte.

Sedan de tog över har talibanerna försökt ändra bilden av sig själva som hänsynslösa, religiösa fanatiker. De uppmanar alla att stanna för att bygga upp landet på nytt. De har till och med utlovat amnesti till de som arbetat för USA eller Nato-länder under den gamla regeringens styre.

Tusentals människor samlades vid Kabuls flygplats i måndags.

Håller löftet?

Även om många inte litar på att talibanerna håller sitt löfte verkar en majoritet ändå beredda att stanna för att se hur situationen utvecklas.

De flesta västländer som varit aktiva i Afghanistan har lovat att försöka evakuera lokalanställd personal som vill lämna landet. De ska sedan få en chans att söka asyl.

Men för den genomsnittlige afghanen är möjligheten att ta sig till Europa eller ens till grannländerna liten.

Iran har stängt sin gräns mot Afghanistan och meddelat att man inte tänker ta emot några flyktingar. Pakistan har en liknande inställning även om man där verkar vara beredd att inrätta flyktingläger precis vid gränsen.

Talibaner patrullerar gatorna i Kabul, Afghanistan

Pakistan hyser redan flera miljoner afghanska flyktingar sedan tidigare men vill inte låta fler stanna i landet permanent.

Genomsnittsafghanen lever på mindre än två dollar om dagen. Så gott som alla som tar sig till Europa måste anlita flyktingsmugglare. De flesta afghaner har helt enkelt inte råd och kan därför på sin höjd fly till något grannland.

Även för de med pengar är det mycket svårare att ta sig in i Europa i dag än 2015.

Vilket inte hindrar att Europas ledare är vettskrämda. I början av veckan höll EU:s utrikesministrar ett extrainkallat möte där man försökte enas om en gemensam linje mot det nya talibanstyret och hanteringen av en fruktad flyktingvåg.

Men det verkar som det enda Europa kan enas om är att man inte vill ta emot några afghanska flyktingar. Länder som Sverige, som tog emot väldigt många i den stora flyktingvågen 2015, tycker att de gjort tillräckligt och övriga är inte beredda att ta något ansvar, bortsett från ett mindre antal kvotflyktingar.

Hjälpa på plats

De flesta länder har tillfälligt slutat utvisa afghaner som fått avslag på sina asylansökningar. Men det innebär inte att de automatiskt får stanna. Österrike kräver att särskilda ”deporteringscentra” ska inrättas i tredje land dit afghaner ska skickas i väntan på att det blir säkert att återvända till Afghanistan.

EU diskuterar också att betala grannländer som Pakistan, Iran och Turkiet för att inrätta flyktingläger och på så vis förhindra att afghaner tar sig till Europa. Att hjälpa på plats i närområdet är det nya mantrat.

Redan i dag har EU ett avtal med Turkiet som mot ersättning hindrar flyktingar från att ta sig vidare mot Europa.

Än så länge är hysterin i Europa betydligt större än själva flyktingvågen.

Det kan givetvis ändras ifall talibanerna inför lika strikta sharialagar som förra gången då kvinnor inte tilläts arbeta, flickor inte fick gå i skolan, musik och filmer var förbjudna.

Ju hårdare förtryck desto större risk för en flyktingvåg.

Oavsett vad som händer på marken i Afghanistan har EU-ledare som Angela Merkel, Emmanuel Macron och Stefan Löfven unisont gjort klart en sak.

Någon upprepning av flyktingströmmen till Europa 2015 kommer de inte att tillåta.

 

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Liverapportering om talibanernas övertagande av Afghanistan

ÄMNEN I ARTIKELN

Talibanernas offensiv i Afghanistan 2021

Afghanistan

Talibanerna

Flyktingsituationen

Emmanuel Macron

EU

Turkiet