Liberalerna kan tvinga bort Löfven

Krisen i det lilla partiet kan leda till att vi står utan regering

L​iberalernas allt hetare diskussion om de ska hoppa av Januariavtalet kan tyckas vara marginell och intresselös.

Men det är fel.

Den kan leda till ett nytt regeringskaos och till att Stefan Löfven tvingas bort som statsminister.

I SVT:s ”Agenda” togs frågan upp på nytt sedan ett 40-tal partimedlemmar i ett upprop krävt att Liberalerna skulle återvända hem till den borgerliga familjen.

Torkild Strandberg, framgångsrik ordförande i det stora Skånedistriktet, upprepade kravet. Riksdagsräven Allan Widman menade att det var bråttom att hoppa av samarbetet med Socialdemokraterna och bryta Januariavtalet. Det går inte att vänta till nästa budget, om ett år. Då skulle väljarna inte hinna uppfatta att Liberalerna vill ha en borgerlig statsminister eftersom bara nio, tio månader då återstår till nästa riksdagsval. Allt enligt Allan Widman.

Man kan tycka att det här är en ointressant diskussion inom riksdagens näst minsta parti. Att den angår Liberalerna men inga andra. Att det är dåligt av partiledaren Nyamko Sabuni att inte kväsa upprorsmakarna. Att det är ännu ett bevis för att Liberalerna försöker ta kål på sig själva.

Men detta är inte det intressanta med den uppblossande debatten inom Liberalerna. Utan vilka konsekvenser det får om kritikerna av partilinjen vinner striden.

Att det skulle innebära slutet för Nyamko Sabuni som partiledare är en sak. Betydligt värre är att det skulle kunna leda till ett nytt regeringskaos liknande det vi genomlevde hösten efter valet 2018 med evighetslånga talmansrundor.

Stefan Löfven.

Om Liberalerna drar sig ur Januariavtalet inom ett år kommer det av allt att döma leda till att Stefan Löfven måste lämna in sin avskedsansökan, regeringen faller. Går han inte självmant när regeringsunderlaget, det vill säga Januariavtalet mellan hans eget parti, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna, rämnar kommer han att bli bortröstad av riksdagen. Det kan man vara ganska säker på. Därefter leds landet av en övergångsregering med mycket begränsade befogenheter. Inget idealtillstånd i coronatider.

Sedan kan två saker hända. Det ena är att Stefan Löfven på något sätt lyckas bli återvald som statsminister och hankar sig fram till valet i september 2022

Det andra är alltså kaos. Att Löfven ska sätta sig i nya förhandlingar med olika partier för att få till stånd ett budgetsamarbete med så många partier att regeringens förslag till statsbudget har en hygglig chans att få riksdagens godkännande.

Det blir inte lätt utan Liberalerna. Centern vill inte ha ett samarbete med Vänsterpartiet. Aversionen är så stark att det till och med är inskrivet i Januariavtalet.

Nyamko Sabuni.

Det man ser framför sig är antingen månadslånga förhandlingar utan resultat. Moderaterna vill inte bilda regering med SD så det är heller inget alternativ. En möjlig utväg är att S, MP och C fortsätter sitt samarbete utan Liberalerna och står ut med att de åker på smällar i riksdagen. Inte idealiskt det heller i tider som dessa.

Motsättningarna inom Liberalerna kan alltså leda till en kris för hela det politiska fältet – om det vill sig illa. Jag tror att väldigt få skulle tacka Nyamko Sabuni och hennes partikamrater för det.

Sällan har det varit så viktigt att det politiska systemet klarar av att fatta beslut – både om bekämpningen av coronan och de ekonomiska problem som pandemin lett till.


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.