Privatflyget speglar hybrisen i vår tid

Privatflyg. Arkivbild.

När storyn blir Netflix-drama, för det kommer den garanterat, måste de knäppaste interiörerna slipas bort.

Annars lär det inte kännas trovärdigt. Historien om kryptokungen Sam Bankman-Fried är så osannolik att den får JRR Tolkien att framstå som en fantasilös kamrerstyp.

För några veckor sedan var Sam Bankman-Fried, “SBF” kallad, god för 160 miljarder kronor. Hans imperium FTX, en slags börs för bitcoin och andra kryptovalutor, rattades från en 400-miljoner-kronors villa på Bahamas där han huserade tillsammans med ett gäng andra sköna tech-snubbar och tjejer, som alla dejtade varandra, enligt sajten Coindesk.

 

FTX hade ingen styrelse och lyckades ragga miljarder från namnkunniga investerare utan att ens producera en vettig årsredovisning. SBF närde planer på att bli den första personen i världen med en förmögenhet över 1000 miljarder dollar. Häromveckan föll alltihop över en natt. FTX gick i konkurs, SBF:s förmögenhet sjönk till noll och villan på Bahamas lades ut till försäljning. Konkursförvaltaren konstaterade att härvan var det värsta fall av misskötsel han sett under sina 40 år i branschen. 

Vad hände? Det går att koka ned till ett ord: hybris. Den spektakulära kraschen utlöses av att SBF börjat använda kundernas pengar till riskfylld spekulation, som om han stod över alla regler. Om detta kommer det som sagt skrivas åtskilliga böcker.

Men denna text ska handla om något annat, ett fenomen som alltid tycks dyka upp i samband med företagsskandaler.

Vad förenar FTX, Theranos, Wework och Softbank för att ta bara några aktuella fall av gigantiska luftslott som imploderat?

Privatjet.

 

Elon Musk, nybliven ägare av Twitter, mailade i veckan till personal som jobbade hemma och rekommenderade dem att flyga till San Fransisco senast midnatt samma dag. Många, med koll på USA:s inte alltid välfungerande inrikesflyg, kliade sig i huvudet. Innan någon kom på den sannolika förklaringen: Elon Musk har inte flugit reguljärt på 20 år. Tidtabell finns inte i hans vokabulär.

Bara under sin första vecka som chefstwittrare flög hans plan (värt 750 Mkr) över 13 000 kilometer, enligt Twitter-kontot ElonJet, som drivs av en student (Musk erbjöd honom en halv miljon för att stänga kontot). 

Även i Sverige är privatjet populärt, intresset har exploderat de senaste åren enligt en genomgång i tidningen Dagens ETC i maj. Influencern Isabella Löwengrip lade ut bilder på sig själv nedsjunken i ett lädersäte på 10 000 meters höjd. Det visade sig senare att allt var en fasad. En rad svenska tech- och fastighetsmoguler, varav många idag kämpar för sin överlevnad, flyger privat. Som en person i branschen säger till Dagens ETC: 

“Du får inte skriva det här men att prova privatjet är som första silen heroin. Du blir hooked direkt.”

 

Det är kanske ingen slump att påfallande många personer i näringslivet som drabbats av inflaterad självbild också gjort en vana av att nobba vanligt passagerarflyg.

Privatflyg är tveklöst smidigt, tidsbesparande och effektivt. Men det kommer med en hög prislapp och inte bara ekonomiskt. Att kliva ombord på sitt eget jetflygplan är att tappa markkontakten. Bokstavligen talat. Inga förnedrande köer eller neandertalare i raden framför som fäller ned sätet. Det är att separera sig rent fysiskt från pöbeln och träda in i en elitklubb som susar 35 000 fot ovanför de regler och sociala koder som gäller vanliga människor.

Det förklarar att man kan vara “miljökämpe” som Petter Stordalen och ändå leva halva sitt liv ombord på ett privatjet. Hans resor släpper enligt Dagens ETC ut 3 300 ton koldioxid om året, 412 gånger mer än en snittsvensk.

 

Hur går det då för privatflyget i den ekonomiska krisen? Strålande naturligtvis. När branschen samlades i Florida för ett tag sedan var det idel optimism. Det närmaste decenniet spås försäljningen av privatjet öka med 15 procent till 8500 exemplar (med en genomsnittlig prislapp på 350 Mkr).

“Mänskligheten har ett val: samarbeta eller gå under”, förklarade FN-chefen Antonio Guterres för delegaterna vid miljökonferensen COP27. 

Flera tusen av dem hade anlänt dit i sitt eget flygplan.

Följ ämnen i artikeln