Europa torkar ut – därför är klimatfrågan hetare på kontinenten
Medan klimatfrågan än så länge hamnat rejält i bakvattnet i den svenska valrörelsen så är den desto hetare ute i Europa.
Där har torka, skogsbränder och skyhöga energipriser fått debattens vågor att gå höga och tvingat politikerna att agera.
Inför valet avlöser partiledarintervjuerna varandra i svenska medier. Frågor som gängskjutningar, hårdare straff, bättre skola och sjukvård får nästan all uppmärksamhet. Den ende som får frågor om klimatet är det nästan utplånade miljöpartiets Per Bolund.
Alla vet att klimatet är en ödesfråga för oss alla men i Sverige verkar de konkreta följderna av klimatförändringarna just nu inte vara tillräckligt brännande för att skapa en folklig opinion som tvingar politikerna att agera mer kraftfullt för att motverka utvecklingen.
I stora delar av Europa ser läget annorlunda ut.
Rekordvärmen i sommar, som Sverige till stora delar förskonats ifrån, har skapat en rad allvarliga problem. Problem som tvingat politiker och samhälle att agera.
I länder som Spanien har det varit så varmt att luftkonditioneringen gått för högtryck i hem och på arbetsplatser. Nu har regeringen i Madrid infört tvingande regler för att spara energi. Luftkonditioneringen får sättas som lägst på 25-27 grader. Det blir svettigt på jobbet i flera bemärkelser. Anställda uppmanas cykla till jobbet eller jobba hemifrån.
Italien är ett av de länder som drabbats hårdast av torkan. På grund av vattenbrist i Po-dalen har många jordbrukare I Italiens kornbod fått se sina skördar förstörda eller kraftigt minskade. Extra olyckligt med tanke på hotande svältkatastrofer i andra delar av världen.
Undantagstillstånd har utlysts i fem regioner i norra Italien och regeringen har satsat 360 miljoner kronor för att lösa vattenfrågan akut. En rad städer har infört lokala restriktioner. Borgmästaren i Castenaso har förbjudit friseringssalonger att tvätta håret på sina kunder två gånger.
Enade fronten riskeras
Italien går till val i september och trycket är hårt på politikerna att agera kraftfullt. Borgmästare i nio italienska städer har anslutit sig till ett forskarupprop som kräver att klimatfrågan placeras högt upp på dagordningen inför valet. Ett upprop som på sex dagar samlade mer än 100 000 namnunderskrifter.
Men opinionsmätningarna tyder på en seger för de högerextrema partierna. De lär knappast intensifiera klimatkampen. Risken är dessutom att en valseger för högern kommer att splittra EU:s klimatarbete och den enade fronten mot Putin.
I Frankrike är grundvattennivåerna på vissa håll så låga att dricksvatten måste köras ut med tankbilar. Skogsbränder har ödelagt stora områden. Rekordvärmen hotar även landets energiförsörjning.
Flera franska kärnkraftverk ligger vid stora floder där vattennivån sjunkit och vattnet blivit så varmt att det inte längre går att använda för att kyla kärnkraftverken. Följden är att man tvingats dra ner på elproduktionen och i värsta fall tillfälligt stänga av kärnkraftverk.
Särskilt allvarligt eftersom ett huvudnummer i president Emmanuel Macrons nya energipolitik är att bygga ut kärnkraften. Den har ansetts som planerbar och driftsäker energikälla. Klimathotet ser ut att ända på förutsättningarna.
Tyskland är kanske det land i Europa som drabbats värst av klimatfrossa. Tyska experter fruktar att omfattande social oro ska utbryta i vinter när elen kan stängas av i perioder både för privatpersoner och företag.
Sammanhållningen i den tyska koalitionsregeringen under ledning av socialdemokraterna prövas hårt.
Katastrofplan
Samtidigt som regeringen när den tillträdde i höstas lade fram har ett ambitiöst program för att minska koldioxidutsläppen tvingas Tyskland nu att återstarta flera kolkraftverk som lagts i malpåse. Detta för att kompensera för utebliven gasimport från Ryssland på grund av kriget i Ukraina.
Regeringen har tvingats ta fram en katastrofplan för ransonering av el och gas och bestämma vilka hushåll och industrier som ska stängas av om läget blir akut.
En strid pågår om man ska hålla igång de tre kvarvarande kärnkraftverken som egentligen skulle ha lagts ner senast vid årsskiftet. Det är en mycket känslig fråga för De Gröna som en gång i tiden bildades för att stoppa kärnkraften.
Ovanpå det har även Tyskland drabbats av torka och höga temperaturer. Floden Rhen är en viktig transportled. Nu är vattennivån på vissa platser så låg att fartygen bara kan ta 30 procent av normal last. Sjunker nivån ytterligare 20-30 centimeter måste alla transporter stoppas.
Rhen brukar kallas Tyskland pulsåder. Stängs den hotas den tyska ekonomin av recession. Eftersom Tyskland fungerar som hela Europas ekonomiska draglok riskerar effekterna att sprida sig.
Som synes handlar klimathotet om långt mycket mer än bara höjda eller sänkta temperaturer.
Därför är det svårt att förstå varför klimatfrågan inte får en större plats även i den svenska valrörelsen.