”Ökade resurser” är de enda heliga ord Sverige känner

Biträdande rikspolischef Johan Olsson vill ha ökade resurser.

En gång arbetade jag på en tidning som hade hur mycket pengar som helst. Den hette Z och var miljardären Jan Stenbecks inbrytning på mediemarknaden i Sverige, TV3 skulle snart följa.

Vi hade ingen budget alls, allt gick på löpande räkning och jag kan inte minnas att ägaren klagade. Jörgen Widsell som var chefredaktör sa att ingen tidskrift i Sverige hade haft så mycket pengar att lägga på journalistiken.

Det var under Boforsskandalernas tid. Försvarskoncernen hade smugglat krut till det krigförande Iran och misstänktes för att ha smugglat ut den högteknologiska Robot 70 också.

Jag startade ett projekt som skulle bevisa hur lätt det var att köpa slutanvändarintyg som behövs för exporttillstånd för krigsmateriel. Man betalar korrupta myndighetspersoner i något fjärran fredligt land som låtsas vara köparen. När man väl fått ut vapnen ur Sverige styr man om dem till något krigförande land eller mördarmilis i Centralafrika.

Jag involverade en pensionerad brittisk agent och vapensmugglare, en vapenhandlare begiven på vodka i Frankrike och, tror jag, en sydamerikansk general.

Vi hade verkligen resurser.

Alla andra saknade resurser då och saknar fortfarande resurser.

 

21 oktober i år intervjuades biträdande rikspolischefen Johan Olsson i Aktuellt med anledning av att polisen sedan 2018 bara klarat upp en av sjutton dödsskjutningar i Järvaområdet i Stockholm. Olsson nämnde i olika varianter minst 14 gånger att polisen behöver ökade resurser.

Ökade resurser är ett heligt mantra.

De enda heliga ord det sekulära Sverige känner.

Om inte besvärjelsen ökade resurser hjälper försöker desperata politiker ök-öka de ökade resurserna:

Statsminister Stefan Löfven och justitieminister Morgan Johansson har gång på gång tjatat om att de gett polisen mer pengar än Polismyndigheten själv begärt, som om det vore ett tecken på dådkraft.

Bara i ett land där ökade resurser är de heligaste orden kan det anses vara en vettig politisk åtgärd att kasta pengar på någon som inte bett om dem och hoppas att problemen försvinner.

 

Frasen ökade resurser återkommer 8 480 gånger i arkivet för Sveriges tidningar de senaste tio åren. Plus 11 607 liknande fraser.

Det behövs ökade resurser till precis allt. Nationella cybersäkerhetscentrat. Utbildning. Bekämpa mäns våld mot kvinnor. Biogasproduktion. Brottsofferjouren. Biblioteken. Vattenledningarna i Motala. Vårdcentraler. Rättspsykiatrin. Klimatanpassningsarbetet. Tillsynen av laxtrappan vid Lilla Edets kraftstation. Ökade resurser i form av bygdepeng i Orsa. Skydd mot granbarkborren. Kulturen. Skydd av vargstammen. Fritidshemmen i Mark. Försvaret. Kommunerna.

I Sverige saknar alla alltid resurser.

Det vore en intressant forskningsuppgift att reda ut när denna religiösa tro började breda ut sig. Tyvärr kommer forskningen inte att genomföras eftersom det saknas resurser.

Däremot kan vi konstatera att cirka en timme efter biträdande rikspolischefen Olssons framträdande i Aktuellt mördades gangsterrapparen Einár utanför en port på Söder i Stockholm.

Hade mer resurser räddat honom?

Eller ska vi diskutera andra saker? Som att Riksrevisionen påvisar allvarliga brister i Polismyndighetens ledning och styrning? Alla pratar om hur viktiga de lokala områdespoliserna är men bara hälften av dem har tilldelats ett specifikt geografiskt område. Polisledningen kan inte svara på hur områdespoliserna används!

 

På tidningen Z lärde jag mig att bra journalistik inte köps med pengar. Projektet att skaffa ett slutanvändarintyg för Robot 70 rann ut i sanden när det hade kostat 100 000 kronor eller så.

Men jag fick tidernas scoop gällande något annat tack vare något den brittiske agenten sa i förbigående när vi småpratade.

I journalistik kommer man långt med att prata med folk och lyssna på vad de säger. Saknar man block kan man anteckna på servetter.

Myndigheter och organisationer kommer långt genom att organisera verksamheten väl innan de ropar på pengar.