Känslor styr när Tyskland stänger kärnkraft trots energikris

När Tyskland på lördagen stänger sina sista tre kärnkraftverk är det känslor och ideologi som styr mer än sunt förnuft.

Den tyska regeringens minne från den gångna vinterns hotande energikris verkar vara förfärande kort.

Man blundar dessutom för att den stängda kärnkraften ersätts av smutsigt kol.

Beslutet att fasa ut kärnkraften går 20 år tillbaka i tiden. Processen snabbades på ytterligare av förre förbundskanslern Angela Merkel efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i japan 2011.

Men i vintras, bara några månader innan de tre kvarvarande kärnkraftverken skulle stängas ner, fick Tyskland kalla fötter.

Vladimir Putin stängde av den billiga ryska fossilgasen till Tyskland. Hur skulle Tyskland klara vintern utan att företag behövde läggas ner och människor frysa i sina hem?

Inför detta akuta hot beslöt förbundskansler Olaf Scholz att förlänga kärnkraftens driftstid med drygt tre månader.

Men det var ett beslut som satt oerhört långt inne. De Gröna, ett av tre partier i regeringen, motsatte sig i de längsta en förlängning till och med i ett läge när den tyska energiförsörjningen var hotad.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

Kärnkraften står fortfarande för sex procent av Tysklands energibehov. Det är visserligen långt från de dryga 30 procent som kraftslaget bidrog med 1997 men ändå inte en försumbart.

En kombination av tur och hårt arbete räddade Tyskland, och Europa, undan vinterns värsta scenario.

Räddade av gonggongen

Tyskland lyckades importera stora mängder flytande fossilgas från andra länder och snabbt bygga nya terminaler som kunde ta emot den flytande gasen.

Man återstartade också ett antal kolkraftverk som lagts i malpåse.

Ovanpå det blev vintern ovanligt mild. Tyskarna använde inte så mycket energi som de normalt hade gjort.

Räddade av gonggongen skulle man kunna säga.

Detta verkar ha skapat något slags hybris hos den tyska regeringen. Eftersom det gick så bra förra vintern kommer det nog att gå bra även kommande vinter, resonerar man.

Men vad händer om nästa vinter blir betydligt kallare?

En normal ansvarsfull regering skulle i ett sådant läge förmodligen bestämt sig för att låta kärnkraften tugga på ytterligare några år. Tills landets energiförsörjning är tryggad på sikt.

Risken för olyckor är låg och det ytterligare farliga avfall som skulle bli följden är i sammanhanget försumbar.

Särskilt om det ställs mot risken att människor blir arbetslösa om företag måste stänga på grund av energibrist eller att människor tvingas frysa.

Opinionen har svängt

Dessutom har den folkliga opinionen svängt. I dag vill en majoritet av tyskarna att de kvarvarande kärnkraftverken ska drivas vidare.

Lägg till det att den nedlagda kärnkraften ska ersättas med brunkol, den smutsigaste energikällan som finns. Detta i ett läge där klimatkrisen framstår som alltmer akut och trycket på att minska utsläppen är större än någonsin.

Men Tyskland blundar för alla sådana risker. Kärnkraften ska läggas ner. Basta.

Delar av kärnkraftverket Biblis demoleras den 23 februari 2023.

Miljökämparna stoppar likt strutsen huvudet i sanden inför det faktum att utsläppen därmed ökar.

För en utomstående framstår det som en märklig prioritering men för många tyskar handlar det om känslor och ideologi. Opinionen mot kärnkraft har varit sällsynt stark i just Tyskland under många år. Nu när målet är så nära vill man helt enkelt inte tänka om. Den ideologiska och känslomässiga barriären är för hög.

Tyskland har givetvis rätt att fatta vilka beslut de vill. Problemet är att Europa har en sammankopplade elmarknad som gör att även grannländerna, inklusive Sverige, påverkas.

Att producera el från gamla kärnkraftverk är förhållandevis billigt. Att elda med kol är däremot väldigt dyrt eftersom en så smutsig energikälla bestraffas av systemet med utsläppsrätter.

Höjer svenskt elpris

Om energipriserna stiger i Tyskland kan det påverka även svenska konsumenters elpriser. Det fick vi uppleva det gångna året när elpriserna rusade i höjden på kontinenten och smittade av sig på den svenska el-exporten vilket i sin tur gav svenska konsumenter kraftig höjda elpriser.

Så i praktiken är svenska elkonsumenter med och betalar för Tysklands beslut att lägga ner sin kvarvarande kärnkraft som annars kunde ha bidragit till både lägre priser och till att stabilisera el-nätet.

Europa och världen står inför en enorm utmaning i att ersätta fossila bränslen med förnybara och fossilfria. Många länder ser kärnkraften som en nödvändig hjälp i denna omställning.

Tysklands grannland Frankrike har redan ett 70-tal kärnkraftverk i gång och planerar att bygga flera nya. Är det inte märkligt att Europas två största ekonomier, tillika EU-medlemmar, gör så totalt olika bedömningar av hur man ska få ner utsläppen.

Kyltornet på kärnkraftverket Isar 2 i Essenbach, Tyskland. Kärnkraftverket ska stängas för gott den 15 april.

Tyskland har varit duktiga på att bygga ut förnybara källor som vind- och solkraft. Men nu börjar takten i vindkraftsutbyggnaden att bromsa in när den i själva verket skulle behöva accelerera.

Olaf Scholz varnar själv för att Tyskland behöver bygga ”fyra till fem nya vindkraftverk varje dag” för att möta landets behov. Förra året nådde man inte ens två per dag.

Ändå tycker Scholz det är en bra idé att köra sig kvitt kärnkraften.

LÄS VIDARE

Följ ämnen i artikeln