Dödstalen börjar bli besvärande för Sverige

Sverige utmärker sig numera på ett obehagligt sätt i den världsomfattande coronapandemin.

En sjätteplats i världen över antalet döda i förhållande till befolkningen talar inte för den svenska strategin.

Dödstalen börjar bli besvärande för Sverige.

Alla länder famlar efter bästa sättet att möta coronaviruset.

Ingen vet i dag vilka åtgärder som i längden kommer att vara de mest effektiva och mest hållbara för att minska antalet döda och sjuka utan att för den skull helt demolera den egna ekonomin.

Vi befinner oss bara i början av pandemin och det är först när den är över som vi kommer att ha en tydligare helhetsbild av vilka strategier som fungerade bäst.

Samtidigt måste varje land kontinuerligt utvärdera sin egen strategi för att bedöma om den är hållbar eller behöver modifieras på något sätt.

Tyvärr måste man efter några månader konstatera att den svenska strategin inte framstår som särskilt lyckosam. Vi har bara fem länder framför oss när det gäller antalet döda i förhållande till folkmängden. Belgien, Spanien, Italien, Storbritannien och Frankrike är de enda som uppvisar högre dödstal än Sverige. Nederländerna kommer strax bakom oss i den här föga smickrande statistiken.

Statsepidemiolog Anders Tegnell under Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens.

Vi är sämre än länder som USA och Brasilien som allmänt anses ha varit långsamma i att bemöta pandemin. Långt sämre än Sydkorea, Japan och Tyskland som kört en mix av svensk och hård strategi.

Jämfört med våra nordiska grannländer ser det också illa ut. Sverige har tre gånger så många döda som resten av Norden sammanlagt.

Varför? är den givna frågan som inställer sig.

Tvång inte givet bättre

Tyvärr går den inte att svara säkert på, bara spekulera kring.

  • Är det Sveriges satsning på en mildare form av nedstängning där man satsar på frivillighet istället för tvång som ligger bakom?

Det vore en naturlig slutsats att dra om det inte vore för det faktum att alla länder som ligger före oss i dödsstatistiken tillämpat en mer rigorös form av nedstängning. Länder som Frankrike, Italien och Spanien har haft utegångsförbud under en längre period.

Det är alltså inte givet att Sverige klarat sig bättre om vi tillämpat mer av tvång och nedstängning.

Dessutom skiljer sig den utskällda, men även hyllade svenska modellen, inte så totalt från andra som många i utlandet verkar tro. En av få verkliga skillnader är att den svenska grundskolan hållit öppet hela tiden medan den stängts i många länder.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, säger i en utvärdering att skolstängningar inte visat sig vara ett effektivt sätt att stoppa smittspridningen.

  • Höga dödstal på äldreboenden.

Den svenska regeringen hävdar att ett skäl till de höga dödstalen är att en viktig del av Sveriges strategi misslyckats, den att särskilt skydda de äldre. 75 procent av de som avlidit i covid-19 har bott på äldreboenden eller haft hemtjänst.
Det kan vara en viktig delförklaring.

75 procent av de som avlidit i covid-19 har bott på äldreboenden eller haft hemtjänst.

Räknar olika

Visserligen har många länder misslyckats med att stoppa smittan från att nå äldrevården men Sverige har varit sällsynt uselt. En bidragande orsak är att många av de som jobbar i hemtjänsten är timvikarier med osäkra anställningsförhållanden som inte tycker sig ha råd att stanna hemma från jobbet om de känner sig lite krassliga. Dessutom har det saknats skyddsutrustning.

  • Länder redovisar siffror olika.

Vissa tar bara med bekräftade dödsfall. Andra alla där covid-19 misstänks vara orsaken. Men ser vi till västvärlden så kan inte skillnader i redovisning förklara den usla svenska positionen i antalet döda.

Nu är det som sagt alldeles för tidigt att dra några säkra slutsatser av olika länders strategier. Det kan hända, som en del svenska experter hävdar, att övriga länder som haft tuffare nedstängningar bara skjutit upp smittspridningen och så småningom kommer ikapp Sverige. Den svenska strategin kan visa sig vara mer uthållig över tid.

En annan förklaring skulle kunna vara att Sverige var ett av de länder som tidigt fick in mycket smitta på grund av ett omfattande resande under sportlovet till länder där smittan redan fanns. Sverige hade behövt agera snabbare med åtgärder.

Ansvarsutkrävande

Men låt oss säga att det kommer ett vaccin före årets slut (visserligen osannolikt) eller att det dyker upp läkemedel som kan bota virussmittade innan de blir allvarligt sjuka. Då kommer de länder som lyckats begränsa smittspridningen att ha en klar fördel. Då har de lyckats rädda fler av sina medborgare än Sverige.

Ju längre tiden går utan att Sverige sjunker från dagens sjätteplats i antalet döda per en miljon invånare desto svårare blir det för den svenska regeringen att motivera och hålla fast vid den svenska strategin.

Och desto större blir ansvarutkrävandet i efterhand.
 

Bekräftat antal smittade och döda i världen

* I listan över bekräftat antal smittade och döda per 100 000 invånare är alla länder med en folkmängd under 100 000 bortplockade. Anledningen är att mindre länder gör det svårt att se övriga skillnader i världen. Siffran från Sverige är från Folkhälsomyndigheten. Internationella siffror är från Johns Hopkins University, CSSE. Kartan uppdateras dagligen.

PODD Det betyder det när Trump pratar om ”Obamagate”

USA:s president Donald Trump twittrade häromdagen om något han kallade "Obamagate". Efter det frågade pressen vad presidenten egentligen menade, men svaren var luddiga. Samtidigt som landet, precis som övriga världen, genomgår den största krisen i modern tid, verkar Donald Trump nu skapa en skandal som inte ens finns. Vad är Obamagate? Varför gör Donald Trump det här nu och vad handlar det egentligen om?
 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen