Mejla

Wolfgang Hansson

Rättigheten som blivit en handelsvara

Publicerad:
Uppdaterad:

KOLUMNISTER

Skrupelfria individer som utnyttjar asylsystemet för att för tjäna pengar blir ett allt större problem.

Rättigheten för hotade människor att söka asyl har blivit en handelsvara.

Fortsätter det så här riskerar asylrätten att inskränkas eller försvinna.

Migranter på medelhavet.
Foto: Sergi Camara / TT NYHETSBYRÅN
Migranter på medelhavet.

Senaste indikationen på ett krackelerande asylsystem är Ekots avslöjande att en ukrainsk jobbagentur skickat jobbsugna ukrainare till Sverige med uppdiktade berättelser för att söka asyl.

De utlovas gratis boende, fria måltider och jobb.

Problemet är att det är de svenska skattebetalarna som står för boende och mat i form av Migrationsverket. De enda jobb personerna normalt får är svartjobb. En ukrainsk kvinna berättar i Sveriges Radio hur hon uppmanades att prostituera sig när hon kom till Sverige.

Med den svenska staten som naivt ovetande hallick.

Den springande punkten i detta är att dessa personer inte har något skyddsbehov och därför inte heller är berättigade till asyl. Nästan samtliga får avslag men under tiden som processen pågår kan de försöka få jobb och i förlängningen göra ett "spårbyte" och ansöka om uppehållstillstånd för att arbeta.

Alla blir lurade. De falska asylsökande som tror att de ska få ett fabriksjobb med hög månadslön men istället blir utsatta för människohandel. Den svenska staten som får betala och som dessutom tvingas lägga resurser på att hantera falska ansökningar.

De enda som tjänar på det är det ukrainska företaget som skinnar varje individ de skickar till Sverige på 12 000 kronor, enligt Ekots uppgifter.

Men det finns en förlorare till. Asylsystemet och de många som har verkliga skäl för att fly.

Europas murar

Den moderna rätten att söka asyl för den som flyr från krig eller politisk förföljelse kom till i efterdyningarna av andra världskrigets enorma flyktingströmmar. Asylrätten är internationellt erkänd men nu satt under hård press.

Tyvärr har den delvis kidnappats av bedragare och kriminella som använder den som ett verktyg för att tjäna stora pengar på människors dröm om ett bättre liv.

I dag är det få flyktingar som kommer till Europa eller USA utan att ha betalat stora summor till flyktingsmugglare som organiserar resvägar och ger råd om vad migranterna ska säga och göra när de när sin destination.

Asylrätten har för många utan egentliga flyktingskäl blivit ett sätt att ta sig innanför Europas murar för att försöka få jobb och kunna skicka hem pengar till sina familjer.
Alla som knackar på dörren har nämligen rätt att få sina asylskäl prövade. Oavsett hur ogrundade de är.

Hur många fler "jobbagenturer" i andra länder än Ukraina finns det som försöker utnyttja det?

Europa har ett liknande problem med flyktingströmmen från Nordafrika till länder som Italien, Spanien och Malta. Få av dem som numera gör de farliga båtresorna över Medelhavet eller Atlanten till Kanarieöarna har asylskäl. Men de söker asyl för att kunna hanka sig fram i Europa medan deras sak prövas.

Papperslöst proletariat

När asylsökande får nej på sina ansökningar blir det allt vanligare att de stannar kvar ändå och hankar sig fram på svartjobb och kriminalitet. Förra året var det bara i Sverige 8 000 som fått utvisningsbeslut som gick under jorden. Det bildar ett växande papperslöst proletariat som utför enkla jobb till svältlöner eller begår brott för att överleva.

Vilket bidrar till att öka motståndet i den allmänna opinionen mot flyktingar generellt.
Asylrätten som i grund och botten är en bra och fin rättighet värd att slåss för är i farozonen. Efter den stora flyktingströmmen 2015 har många länder dragit åt tumskruvarna. Alla sätt att försöka utnyttja asylsystemet på ett brottsligt eller felaktigt sätt stärker de krafter som vill strama åt flyktingmottagandet.

Än så länge säger Europa och USA att de vill upprätthålla asylrätten. Men fortsätter den utnyttjas av skrupelfria individer är risken att den på sikt urholkas när en missnöjd allmänhet pressar sina politiker.

Internationella utfästelser är inte starkare än viljan att följa dem.

Av: Wolfgang Hansson

Publicerad: