Åtal mot Trump rycker närmare
Husrannsakan i ex-presidenten Donald Trumps bostad är ett tydligt tecken på att åtal kan vänta.
Men det är också en påminnelse om demokraternas svåra balansgång mellan viljan att stoppa Trump från att ställa upp 2024 men samtidigt upprätthålla lagen.
När agenter från FBI i måndags morse tog sig in på det som idag är Donald Trumps privata residens i Palm Beach, Florida och bröt upp ett kassaskåp var det en unik åtgärd.
Det lär aldrig ha hänt att polisen gjort en husrannsakan hos en före detta president för att samla bevis i ett eventuellt brottmål.
För att kunna genomföra razzian måste FBI ha haft order om husrannsakan utfärdad av en domare. Beslutet att ens söka en sådan måste ha involverat mycket högt uppsatta personer i justitiedepartementet eller FBI.
Målet med intrånget var att hitta hemligstämplade dokument som FBI och justitiedepartementet misstänker att Trump olagligen tagit med sig från Vita huset när han lämnade i januari 2021.
Misstanken är att Trump försöker undanhålla för honom känsliga dokument eller rentav förstört dem.
Det är känt att Trump plockade med sig 15 lådor med dokument när han lämnade Vita huset. Något som i sig är ett lagbrott. Dokumenten från Vita huset ska bevaras och förvaras av en särskild institution, en motsvarighet till svenska Riksarkivet. Den president som bryter mot lagen riskerar fängelse men kan framförallt diskvalificeras från framtida valda uppdrag.
I Trumps fall kan det innebära att han förbjuds att ställa upp i presidentvalet 2024 om han åtalas och döms.
Justitiedepartementet uppges i tysthet ha startat en utredning kring de bortförda dokumenten redan i april. Husrannsakan indikerar att man nu närmar sig ett avgörande i utredningen. Den tyder också på att risken för ett åtal ökat.
Trump pressas nu från en rad håll av hotet om juridiska åtgärder.
Utredningen om dokumentstölden är separat från den granskning som pågår av Trumps handlande i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari förra året.
Även där driver justitiedepartementet en utredning som kan leda till att Trump åtalas för att ha försökt stoppa kongressens certifiering av Joe Bidens valseger.
Ett särskilt kongressutskott har under sommaren hållit ett antal offentliga förhör där vittnen i Trumps Vita hus-stab berättat hur han uppviglade sina anhängare att attackera Kapitolium. Utskottet ska lägga fram sin slutrapport i början av hösten. En rad nya fakta har kommit fram som är mycket besvärande för Trump. Men det är bara justitiedepartementet som kan väcka åtal.
Parallellt pågår en annan juridisk process i Georgia där Trump hotas av åtal för att han försökt övertala den högste valansvarige i delstaten, Brad Raffensperger, att ändra valresultatet till Trumps fördel.
Medan rättsmaskineriet mal på och snaran dras åt kring Trump anklagar ex-presidenten och hans anhängare demokraterna för att bedriva en politiskt motiverad häxjakt.
Det är bara ungefär hundra dagar kvar till mellanårsvalet då det bland annat avgörs om demokraterna får fortsätta kontrollera senaten och representanthuset eller om republikanerna tar över.
Det är bara drygt två år kvar till nästa presidentval då det avgörs om Joe Biden får sitta kvar eller om Donald Trump gör comeback. Det är ingen hemlighet att demokraterna gärna vill hindra Trump från att ställa upp eftersom han fortfarande är den republikanske kandidat som blir svårast att slå, enligt opinionsmätningarna.
Eftersom justitiedepartementet styrs av en demokrat tillsatt av Biden, Merrick Garland, är det svårt att värja sig för misstanken att demokraterna även tar politiska hänsyn i sina utredningar mot Trump. Demokraterna har trots allt mycket att vinna på om Trump åtalas. Även om det skulle ske på rent objektiva grunder.
FBI-chefen Christopher Wray tillsattes av Trump.
Men man måste också ta hänsyn till risken att ett åtal spelar Trump i händerna. Det skulle göra det lättare för mångmiljardären att få sina anhängare till barrikaderna och öka risken för social oro i landet.
