Sabunis besked gör Kristersson till statsminister
Men det minskar inte risken för regeringskris
Liberalernas besked om att de vill ha en borgerlig regering försvårar kraftigt Stefan Löfvens chanser att återkomma som statsminister efter valet nästa år.
Hotet om en regeringskris innan dess är inte avvärjt. Nyamko Sabunis vapen är fortfarande osäkrat.
Sveriges politiska karta med en tydlig vänster och en tydlig höger ritades om efter förra valet Den borgerliga Alliansen sprack när två av de fyra partierna inledde ett samarbete med den S-ledda regeringen.
Efter Liberalerna och Nyamko Sabunis besked om att de vill ha en borgerlig regering efter valet i september nästa år ser den ut att ritas om på nytt.
Stefan Löfvens chanser att återkomma som statsminister efter valet har försämrats kraftigt – under förutsättning att Liberalerna hankar sig kvar i riksdagsvalet.
Hittills har han lyckats bli statsminister under två mandatperioder – trots borgerlig majoritet i riksdagen. Det är en bedrift men det är oklart om han kan upprepa det.
Liberalerna har tills nu varit emot samarbete med Sverigedemokraterna. Det är de inte längre.
Nyamko Sabuni och hennes parti anser nu att de kan samarbeta med Jimmie Åkesson och SD – i sakfrågor. Men de säger, hittills i alla fall, nej till ett reguljärt budgetsamarbete med Åkessons parti.
Det betyder att det grundläggande hindret för samarbete mellan Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna är undanröjt. De skulle kunna bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna om de parlamentariska förutsättningarna, läs antalet riksdagsmandat, finns efter nästa val. Jag återkommer till den framtida regeringsbildningen längre fram i texten.
Hotet om en regeringskris är inte avvärjt. Nyamko Sabuni har hotat med att lämna samarbetet med regeringen och Centern, det så kallade Januariavtalet, om ett mindre förslag i den framtida migrationslagstiftningen inte stryks. Regeringens proposition i frågan ska läggas på riksdagens bord efter påsk. Då visar det sig om Liberalerna står fast vid att fälla regeringen för att det blir möjligt att ge särskilt ömmande fall, exempelvis barn, uppehållstillstånd trots att de saknar asylskäl.
Om den ventilen finns med i förslaget till ny migrationslagstiftning tänker Liberalernas lämna Januariavtalet och därmed upphör Stefan Löfvens regeringsunderlag att existera. Han måste avgå – och riksdagen får på nytt ta ställning till vem som ska vara statsminister, Löfven eller någon annan. I värsta fall leder det till nyval.
Men Liberalerna huvudinriktning att komma överens med de övriga partierna som står bakom Januariavtalet om nästa års statsbudget. I så fall överlever det som planerat till nästa val.
Därefter lämnar de avtalet enligt plan, enligt Sabuni. En onödig anmärkning, avtalet gäller bara till nästa val och omfattar statsbudgeten och 73 andra frågor.
Om Stefan Löfven är en förlorare på Nyamko Sabunis nya besked kan hon själv däremot vara en vinnare. Man måste ändå förutsätta at det är avsikten.
Liberalerna är illa ute. Enligt senaste Aftonbladet/Demoskop skulle 2,6 procent av väljarna rösta på dem om det vore val just nu. De skulle alltså åka ur riksdagen med dunder och brak. De har, trots att mängder av skolelever varit hemförlovade i ett år, tappat den enda fråga väljarna tyckte de skötte bra, skolan. Förtroendet för Sabuni själv är superdåligt.
I valet 2018 kom Liberalerna med med knappt nöd in i riksdagen utan taktikröster. 22 procent av L-väljarna stödröstade på partiet.
Den viljan kan öka genom att ledningen nu klart deklarerar att Liberalerna , precis som tidigare, vill ha en borgerlig regering. Det kan öka viljan till stödröstning.
Det som talar emot den slutsatsen är att Sabunis besked är en självklarhet. Varför skulle ett borgerligt partiet inte vilja ha en borgerlig regering? Man undrar.
Det är ett svaghetsbevis som heter duga att partiledarten inte kunde ge besked om varför man ska röst på Liberalerna utom att de slår vakt om frihetliga värden och att Ulf Kristersson (M) ska bli statsminister. Det tror jag knappast imponerar på väljarna. Men osvuret är bäst.
Partiledningens beslut ska bekräftas vid ett partiråd i slutet av mars. Under de omröstningar som genomfördes inom partiets ram hösten 2018 och våren 2019 stod två tredjedelar bakom den dåvarande linjen att lämna Alliansen och gå in i Januariavtalet. I omröstningen i partistyrelsen om den nya linjen blev röstsiffrorna 13 mot tio. Läget är alltså oklart.
Tillbaka till regeringsfrågan. Moderatledaren Ulf Kristersson är för närvarande den klart starkaste kandidaten till att bli statsminister efter nästa val. M, KD och SD har 48 procent av väljarna bakom sig.
Att Liberalerna ansluter sig till högeroppositionen från i höst stärker hans position ytterligare – förutsatt att de klarar sig kvar i riksdagen i valet.
Stefan Löfvens möjligheter att bli kvar som statsminister är att lyckas få ihop inte bara sitt eget parti och Miljöpartiet. Utan också Centern och Vänsterpartiet är dåliga.
Hittills har Centern inte bara varit emot samarbete med SD utan också med V. Att de skulle ändra sig ligger inte i korten just nu. Men osvuret är bäst även i denna fråga.
Men Centern är inmålade i ett hörn. De har visserligen ökat sitt stöd sedan valet. Men för att växa ytterligare krävs att Annie Lööf attraherar väljare antingen från vänster eller höger. Centerns nuvarande ställningstaganden gör det svårt.
Men vill Centern och Lööf vara det enda borgerliga parti som samarbetar med tre partier på vänsterkanten? Troligen inte.
Regeringsfrågan var stor redan i förra valet. Den ser för närvarande inte ut att bli mindre viktig i nästa. Men klart är att Stefan Löfvens utsikter att bilda en tredje regering har minskat. Kraftigt.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.