”Ännu en dag, ännu en skandal”, suckade stjärnadvokaten
– Ännu en dag, ännu en skandal, suckade en av vår tids mer kända advokater och släntrade vidare ner för gatan.
Jag stötte på honom på väg hem från jobbet i går eftermiddag. Kostym och slips. Det såg mycket varmt ut i sommarhettan, vilket dock troligen var hans minsta problem där och då.
Eländet som juristen syftade på är en granskning signerad Johanna Rapp och Mattias Sandberg, duktiga grävreportrar på Aftonbladet.
Den visade att advokat Gabriel Barsoum, som förra året drog in över nio miljoner kronor, flera gånger lämnat felaktiga uppgifter till domstolar och fått ut för mycket pengar.
Han har haft en fantasifull inställning till tidsspillan, den post på kostnadsräkningen till domstolen som bland annat handlar om resor till och från häkten för besök hos klienter.
Försvararen tycks ha tagit betalt för samma resa två gånger om.
Advokaten förklarar denna egendomlighet med att han även har satt upp tid för samtal till häktet och för att boka in besöksrum. Men det säger han inte ett pip om i kostnadsräkningen.
Vi känner igen en efterhandskonstruktion då vi ser den.
Han har fått saftig ersättning för allt detta mödosamma flängande mellan häkten. Bara i fjol drygt två miljoner kronor totalt för all sin tidsspillan.
Barsoum har dessutom tagit betalt för mer tid än han har arbetat.
Bland annat träffade han en klient 13 gånger och krävde ersättning för 15 arbetstimmar, men Aftonbladets granskning visar att besöken har pågått under sammanlagt sju timmar.
Han gör ett nästan lika ambitiöst intryck som sin bror Neo Barstedt, som under sin tid som advokat vid ett tillfälle lyckades med konststycket att befinna sig i Stockholm och Göteborg samtidigt.
Den figuren blev nyligen utslängd ur Advokatsamfundet. Jag förutsätter att det inleds en granskning även av Gabriel Barsoums kreativa bokföring.
De duggar tätt för närvarande, rubrikerna om advokater som har hamnat i för kåren mindre smickrande sammanhang.
Just nu pågår en rättegång mot en annan försvarare med mångmiljoninkomster, som misstänks för bland annat förberedelse till medhjälp till mord.
Den före detta advokaten, givetvis utesluten ur samfundet, ska enligt åklagaren vara knuten till den så kallade Dödspatrullen och påstås ha samlat in pengar till finansieringen av ett mord som skulle utföras 2019.
Att läsa förhören med honom om brotten han anklagas för är en bisarr upplevelse.
Mångordiga utläggningar om att alla från Justitiekanslern och Advokatsamfundet till ”Sveriges skvallertidningar eller dagstidningar eller vad man ska kalla dem” är ute efter honom.
Även polisen är inblandad i konspirationen som syftar till att sätta dit en oskyldig stackare, varför han inte är särskilt sugen på att samarbeta i utredningen.
Inte minst är juristen ovillig att svara på besvärande frågor om chattar i den Encrochat-telefon han hade i sin ägo.
I målet förekommer för övrigt ytterligare en avkragad advokat, som även han misstänks för grova brott med kopplingar till gängmiljöer.
Det går att fortsätta rabbla skandaler. I fjol slängdes fyra trixare ut ur samfundet. Hittills i år är det två.
Inte undra på att den uppburne advokaten jag mötte på gatan såg plågad och trött ut.
Kåren befinner sig i kris. Att det bara är en bråkdel av samfundets drygt 6000 medlemmar som har en moral rymligare än Bianca Ingrossos garderob bryr sig varken rubriksättare eller allmänhet om.
Men jag tror att den pågående debatten, som i och för sig innehåller en del väl vidlyftiga och orättvisa anklagelser, inte bara är nödvändig.
På sikt gynnas rimligen alla hederliga advokater av reningsbadet.