Ingen skräll att SL bryter med Lugna gatan

Att SL först nu bryter med Lugna gatan förvånar.

Projektet med ungdomsvärdar har genom åren inte saknat problem, för att uttrycka saken milt.

Minst fem grovt kriminella personer som varit anställda utan att arbeta, brister i kontroll av belastningsregister och dålig uppföljning av värdarnas handel och vandel.

Den sammantagna bilden av verksamheten som tonar fram av SL:s internrevision och polisens granskning är mörk.

Att SL med omedelbar verkan avbryter samarbetet med organisationen Lugna gatan är ingen skräll och hade sannolikt inte gett mer än pengarna tillbaka om det varit spelbart.

 

Det är på sätt och vis tråkigt. Verksamheten är i grund och botten vettig. Syftet är dels att fånga upp unga personer på glid och ge dem en vettig sysselsättning, dels att minska ungdomsbrottsligheten i de områden där värdarna är verksamma.

Lugna gatan bildades 1994, efter många år av våld, skadegörelse och ordningsproblem som i kvällspressen gick under beteckningar som ”kravallerna i Kungsan”.

Målsättningen var att skapa en paraplyorganisation för myndigheter och organisationer i arbetet mot våld och skadegörelse.

Fram växte ett system med ungdomsvärdar som skulle bidra till att skapa trygghet i kollektivttrafiken och vissa utsatta områden.

Verksamheten har utvärderats i omgångar med delvis goda resultat. Många av värdarna, med ett i regel gediget kriminellt bagage, visade sig ha slutat begå brott.

 

Men det har också funnits problem. Brå, Brottsförebyggande rådet, larmade redan i en rapport 2002 om oklar ekonomi, ordningsproblem inom organisationen och värdar som inte alltid infann sig till tjänstgöring.

När SVT:s ”Uppdrag Granskning” för fyra år sedan granskade verksamheten avslöjades nya brister, bland annat att flera av trygghetsvärdarna hade i närtid begått grova våldsbrott. Dessutom ingick en av dem i ett knarknätverk som avslöjades av polisen.

Men SL gjorde ingenting. Verksamheten fick puttra på som vanligt.

I maj i vår var det dags igen. Trafikförvaltningen gjorde ett nedslag och granskade Lugna gatan-anställda mellan december 2018 och januari 2019.

 

Enligt avtalet mellan Region Stockholm och Fryshuset, som driver verksamheten, får värdarna inte ha begått brott under de tre år som föregick anställningen och ska dessutom regelbundet underkasta sig drogtester.

Det visade sig att 22 av 79 inte uppfyllt kravet på straffrihet eller hade lagförts för brott under anställningstiden.

Drogtester, i den mån de hade gjorts, var så undermåligt dokumenterade att det inte gick att säga att de genomförts på ett rättssäkert sätt.

Dessutom hade trygghetsvärdar ignorerat kriminella aktiviteter i tunnelbanan, vilket i praktiken underlättat för bland annat drogförsäljning.

Beslutande tjänstemän på SL var av lätt insedda skäl inte imponerade. Men de lät verksamheten hållas.

Men nu, efter närmare 30 år av larmrapporter, incidenter och anmälningar, är det slut.

SL säger att de trygghetsvärdar som sköter sig ska erbjudas anställning av de bevakningsföretag som övervakar kollektivtrafiken.

Jag hoppas att det inte bara är tomma ord. Tanken med dessa trygghetsvärdar är nämligen i grund och botten mycket god.