Religiösa friskolorna är något Kristersson väljer att smyga med

En illa sydd kavaj skrynklar sig runt ett par späda överarmar. Ingen bild som direkt signalerar stenhård kille, vilket Moderaterna tänkte sig när de tillhandahöll bilden på partiledaren Ulf Kristersson när han i en debattartikel röt till mot islamistisk terrorism. Men det blev inte ens musen som pep, skriver Jan Guillou.

Ofrivilligt komisk framstår partiledaren Ulf Kristersson (M) när han från morgontidningens debattsida spänner arga blicken i oss och aviserar krafttag mot islamistisk terrorism. Armarna i kors signalerar manlig beslutsamhet. Den illa sydda kavajen skrynklar sig kring hans späda överarmar. Det blir inte stenhård kille, som moderaternas PR-avdelning tänkte sig när de tillhandahöll bilden. Det blir musen som röt. 

Det han därefter har att säga i ämnet är knappast oväntat. Han är emot islamistisk terrorism. Han anser att den är ett hot mot Sverige. Och så långt kan man väl hålla med honom, även om coronavirus hittills utgjort ett tusenfalt större hot mot svenska folkets väl och ve än enstaka dårfinksattentat av kvasireligiös art. Dessutom har högerextremistiska våldsdåd ställt till med betydligt mer elände och död i Sverige än vad islamistiska förbrytare lyckats åstadkomma.

Det senare påpekandet provocerar dock till raseri i de grumliga vatten där Kristersson fiskar. För hans del handlar det här om att sno väljare från de andra två högerpartierna, att alltså vara om möjligt ännu mer mot islamism än KD och SD. I det läget vore det följaktligen otaktiskt att beröra högerextremistiskt våld.

 

Kristersson presenterar förstås ett åtgärdspaket med tänkta krafttag mot det islamistiska hotet. En del förslag är okontroversiella, som att försöka verkställa fler utvisningsbeslut. En del förslag är ogenomförbara, som att kunna dra in svenskt medborgarskap. Andra åter är bara illa tänkta, som att ”förbjuda bilder och andra budskap som ger stöd åt terrororganisationer”, eller än värre förbjuda ”religiös propaganda som är oförenlig  med den liberala demokratin”.

Bakom sådana tänkta grundlagsändringar ligger en sorts politiskt tunnelseende. När Kristersson vill bussa Säpo på olämplig konst eller teologi ser han inte rondellhundar och Muhammedkarikatyrer framför sig. Eller pingstförsamlingen i Knutby eller andra kristna sekter. Han ser skäggiga muslimer och inser inte svårigheten att i lagtext formulera konst- och predikoförbud som bara täcker in islam. 

Mer fascinerande i detta moderata program för heltäckande lagstiftning i kampen mot (viss) terrorism är ändå att se vad som uteblivit i Kristerssons arsenal.

Vad gäller skolan nöjer han sig nämligen med att föreslå att elever med ”ickedemokratiska värderingar” ska uppspåras genom angiveri och säkerhetspolisiära insatser. Samt, mer självklart, att alla skolbarn ska delta i undervisningen ”i såväl idrott som religion och historia”.

Lika lätt som det är att hålla med om det senare förslaget, lika motbjudande framstår det förra om angiveri och politisk polis i skolan.

Pudelns kärna ligger dock på annan plats. Kristersson har intet att säga om förekomsten av religiösa privatskolor. Detta trots flerfaldiga och upprepade skandaler i islamistiska skolor. Kristersson kan inte vara omedveten om att själva affärsidén med islamistiska skolor är just islamism. Till och med en av Kristerssons tidigare partikamrater i riksdagen, Abdirisack Waberi, notorisk organisatör av ett parallellt skolsystem, förekommer i det ena skandalen efter den andra. 

Ändå har Kristersson inga invändningar mot förekomsten av vissa privatskolor med uppsåtligt antidemokratisk pedagogik. Där hans förslag till angiverisystem för övrigt inte skulle fungera.

Så varför smyger han med de islamistiska skolorna? Självklart därför att Moderaterna är helt och fullt för en privatiserad och marknadsstyrd skola där medelklassens barn kan få bättre undervisning än fattiga barn. Då får man stå ut med en och annan Abdirisack som en liten sidoeffekt.

Framför våra ögon, öppet och oblygt, organiserar högerkrafterna ett skolsystem som är ägnat att förstärka ojämlikheten i samhället. Det talar sitt tydliga språk när skolkoncernen Academedia nu låtit 14 av sina grundskolor byta namn till Noblaskolan. Elev i sådan skola är alltså nobel, dvs ädel eller snarare adel.

Somliga av dessa privatskolegeschäft har i samma anda designat logotyper i form av små vapensköldar som kunderna kan stoltsera med och markera sin klasstillhörighet. Det är en medveten efterapning av det engelska, strikt segregerade, skolsystemet. Dagens svenska skolbarn känner möjligen inte till Eton och Winchester men säkerligen Harry Potters Hogwarts. Budskapet att de är finare och mer värdefulla elever än deras ojämlika jämnåriga går ändå med säkerhet hem.  Också elevernas föräldrar i medelklassen, som strävar efter såväl finhet som bättre och mer ordnad undervisning, torde  ha bilden klar för sig.

Högern är alltså i färd med att restaurera 1800-talets klassamhälle med hjälp av segregering av skolan. Fräckt nog håller man också för självklart att skattebetalarna ska stå för såväl projektets kostnader som vinst till de nya skolägarna.

Sverige är inte bara världsledande i skolprivatisering. Vi är också ensamma om idén att över- och medelklassen inte ens ska betala själva för kalaset. Som i England. Där måste överklassen betala för sina särskolor. Men i Sverige ska de tvärtom få betalt, enligt en ytterst säregen politisk idé.

Därför kunde Ulf Kristersson inte ge sig på ens islamistiska privatskolor. Eftersom det handlar om högerns grundläggande strategi för ett nytt klassamhälle.

Följaktligen blev han då ingalunda musen som röt. Inte ens musen som pep.


Finlands statsminister Sanna Marin.

För övrigt anser jag att…

… de högerpolitiker som anmält missnöje över att jag, i min kritik av sjukvårdspolitikern Irene Svenonius, ignorerade att hon gratulerade Joe Biden medvetet förbiser huvudsaken. Det där med Biden var ett verbalt fikonlöv. Det väsentliga var att hon är för Donald Trumps sjukvårdspolitik. Och det förargliga är att hon fortfarande kilar omkring på fri fot, trots korruptionsskandalen kring Karolinska sjukhuset.

… det feminisiska argumentet att stater med kvinnor i ledningen klarar av coronan bättre i alla fall är roligare än alla killgissande nationalekonomer i morgonpressen.

Följ ämnen i artikeln