Efter pandemin står nya hot på kö
När den slog till vände den totalt upp och ned på allas våra liv under flera år. Men när WHO deklarerar att pandemin är över noteras det knappt.
Vi lever i en tid då hoten mot mänskligheten står på kö likt lågtryck över Nordatlanten.
Nu ligger fokus på nästa och då pratar jag inte om klimatförändringarna.
Jag minns hur vi blev hemskickade från arbetsplatsen en eftermiddag i mars med ordern att inte komma tillbaka på några veckor. Det blev betydligt längre.
I över ett års tid jobbade jag och miljontals människor över hela planeten hemifrån för att skydda oss mot ett tidigare okänt virus.
Samhällen över hela världen lamslogs totalt. Skolor stängdes. Hyllor rensades på toapapper. En daglig kamp fördes för att få tag på skyddsutrustning till sjukvårdspersonalen. Åldringar dog i onödan därför att myndigheterna misslyckades med att stänga ute viruset från äldreboenden.
Vi följde ”topplistorna” över vilka länder som var värst och bäst när det gällde antal döda i förhållande till befolkningen. Vi bråkade om munskydd var bra eller inte.
Framförallt höll vi avstånd. Köer med en och en halv meters mellanrum ringlade sig ut på gatorna från Systembolaget och andra butiker.
Vi följde slaviskt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och forskarna lyckades genom heroiska insatser få fram ett vaccin på rekordtid.
Allt vi gjorde dominerades totalt av coronapandemin.
Minst fem miljoner människor runtom i världen dog i covid. Många experter tror att den verkliga siffran är flera gånger högre.
Oredans tid
Därför kändes det nästan snopet när Världshälsoorganisationen, WHO, i fredags deklarerade att pandemin var över. Covid-19 är numera en infektionssjukdom bland alla andra.
Ett besked som saknade dramatik och därför bemöttes med tystnad av de flesta medier. Kanske en liten notis på sidan 23 i papperstidningen eller ett kort telegram i en radiosändning.
Ointresse kort och gott. Det verkar som folk föredrog att inte bli påminda om det helvete som hemsökte världen från början av 2020 fram till nyss.
Kanske är det inte ointresse utan bara en överlevnadsstrategi. För efter pandemin kom nya hot. Först var det Rysslands invasion av Ukraina där diktator Putin viftat flitigt med sina kärnvapen. Vi vet fortfarande inte hur det kommer att sluta.
Vi lever i en oredans tid där det känns som den stabilitet och trygghet vi länge tagit för given i västvärlden är på väg att ryckas ifrån oss.
Klimatförändringarna som funnits som ett hot på lång sikt är nu också ett på kort sikt. Men just nu är det artificiell intelligens, AI, som målas upp som den nya faran för mänskligheten.
Större än internet
Inte en dag går utan att jag stöter på flera artiklar som varnar för farorna med att maskiner kan bli smartare än människor och på något sätt ta över kontrollen.
Det talas om ett skifte i människans utveckling som är större än internet, ångmaskinen och alla andra avgörande upptäckter som människan tidigare gjort.
Intressant är att dessa larmrapporter inte främst kommer från aktivister eller allmänt oroliga lekmän utan från några av världens främsta experter på AI.
I min värld började det med brevet som Elon Musk, Max Tegmark med flera skrev där de varnade för konsekvenserna med AI om den inte reglerades innan forskningen hunnit för långt. Utvecklingen går rasande snabbt. De föreslog ett världsomspännande stopp för all utveckling av AI under minst ett halvår medan man gjorde en noggrannare utvärdering av riskerna.
Men inte ens brevskrivarna verkar tro på realismen i sitt råd. De blir inget stopp för utvecklingen. Under pandemin var det många som förordade försiktighetsprincipen. Eftersom vi inte kunde vara säkra på hur viruset spreds och hur farligt det var borde mer eller mindre allt stängas ner. Något som i efterhand visat sig få fatala konsekvenser i länder som följde det rådet.
Lockar och skrämmer
Kanske är det därför jag hör få förorda försiktighetsprincipen när det gäller AI.
För lika skrämmande som AI kan framstå lika lockande är det.
Rätt använd kan AI hjälpa oss att lösa klimatfrågan och en rad andra utmaningar som mänskligheten står inför. Kanske kan AI ge oss ett genombrott i utvecklingen av ren fusionsenergi så att den blir kommersiellt gångbar och därmed kan lösa mänsklighetens energiproblem.
Möjligheterna är oändliga. Men det är också riskerna.
Tyvärr finns det alltid människor och stater med onda avsikter. De kan använda AI för att ställa till stor skada. Desinformation och påverkanskampanjer blir i framtiden ännu svårare att motverka och utgör ett hot mot demokratin.
Även utan onda intentioner har ny teknik alltid både positiva och negativa effekter. En del av de negativa upptäcker vi först i efterhand när det är för sent.
Mycket av domedagsprofetiorna med AI går ut på att den nya tekniken hotar jobben. En framtid målas ut där människan blir onödig. Vad gör det i så fall med vårt psykiska mående?
Ommöblering
Jag vet inte riktigt hur orolig man bör vara men det faktum att experterna som själva är med och utvecklar den nya tekniken är de som viftar mest intensivt med varningsflaggan stämmer ändå till eftertanke.
En sak är klar. Lika lite som vi före internets och mobiltelefonens tid insåg hur den totalt skulle förändra våra liv, lika dålig koll har vi på hur AI fullständigt kommer att möblera om vår tillvaro.
Plötsligt känns en framtida pandemi inte som det största hotet mot mänskligheten.