Ännu en bekräftelse på vad Erdogan verkligen vill – egentligen
Medan Ulf Kristersson och Tobias Billström är fullt upptagna med att smöra för Turkiet har vi fått ännu en bekräftelse på att Sverige förödmjukar sig helt i onödan.
USA kommer att sälja stridsflygplanet F-16 till Turkiet för att få Erdogan att lägga ner sitt veto mot Sverige och Finland.
Jag är inte den ende som länge fört fram misstanken att Turkiets motstånd mot ett svenskt och finskt medlemskap till övervägande del har helt andra skäl än att Sverige låter folk vifta med PKK-flaggor på gator och torg. Men i den svenska debatten har det mesta handlat om Turkiets kravlista på Sverige.
I helgen publicerade tidningen Wall Street Journal en initierad artikel där anonyma källor i Biden-administrationen bekräftar att USA inom kort tillkännager att man är beredd att sälja 40 nya stridsflygplan av modell F-16 till Turkiet. Dessutom utrustning för att uppgradera de 79 F-16 som Turkiet redan har.
Enligt artikeln med förhoppningen att det ska få Turkiet att godkänna Sveriges och Finlands Nato-ansökningar.
I våras bytte Turkiet plötsligt fot när det gällde de två nordiska länderna Nato-ansökningar. Från att ha varit odelat positiv i förhandssonderingarna gick Erdogan helt oväntat ut stenhårt med beskedet att det inte kunde bli fråga om något godkännande.
Det var direkt uppenbart att det handlade om annat än de skäl Erdogan officiellt uppgav. Turkiet hade länge varit missnöjt med framförallt Sveriges hållning i kurdfrågan och att landet fungerade som en fristad för Erodgans fiender. Ändå framförde Turkiet till en början inga invändningar mot Nato-medlemskapet.
Ända tills Erdogan insåg att han kunde utnyttja sitt veto för att få något annat han väldigt gärna ville ha.
Relationerna mellan USA och Turkiet har varit ansträngda de senaste åren. Det finns många skäl till det men ett viktigt sådant är att Nato-medlemmen Turkiet trots skarpa invändningar från Washington köpte det ryska luftförsvarssystemet S-400.
Vill ha kvar vapnet
Washington straffade Turkiet genom att stänga av dem från möjligheten att köpa USA:s mest avancerade stridsflyg F-35. Dessutom lades Turkiets önskan om att få köpa nya F-16 på is.
Då passade Sverige och Finland perfekt som ställföreträdande syndabockar.
Att tvinga Sverige att ändra sin inställning till den syriskkurdiska organisationen YPG och de kurder som är politiskt aktiva i Sverige mot Erodgan har varit ett givande sidospår för Turkiets ledare. Han vill naturligtvis gärna att Sverige, Finland och alla andra EU-länder ska terrorstämpla YPG precis som man gjort med PKK. Kan han få en och annan misshaglig motståndare utvisad från Sverige är det så klart välkommet. Men huvudsyftet med vetot mot Nato-medlemskap var sannolikt hela tiden varit att förmå USA att sälja stridsflyg till Turkiet.
Den frågan handlar om Turkiets nationella säkerhet och är oerhört mycket viktigare än några flaggviftande kurder i Stockholm eller plastdockor av Erdogan som hängts upp och ner.
Att Turkiet fortsätter att hävda att Sverige och Finland inte uppfyllt kravlistan beror på att Erodgan vill ha kvar utpressningsvaspnet tills han kan vara säker på att han får sina stridflygplan och för att kunna spela tuff i sommarens turkiska valrörelse.
Sverige har krupit för Turkiet i onödan men det har kanske ändå inte varit helt bortkastat. Om inte annat har det visat övriga Nato-länder att vi gjort vad som krävs för att få Turkiet att ändra inställning. Nu får USA ta över.
WSJ uppger att vapenaffären kommer att tillkännages senare denna vecka när Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu besöker Washington.
Uselt facit
En sådan försäljning måste godkännas av den amerikanska kongressen. Där är stödet för Sveriges och Finlands Nato-medlemskap mycket starkt. Vapenaffären kommer bara att godkännas ifall Turkiet lovar att säja ja till de båda ländernas Nato-ansökan.
Troligen kommer det mesta av den diskussionen ske utanför offentligheten. USA kommer officiellt inte att ställa något krav på Turkiet men underhand göra väldigt klart vad som gäller.
Det kan mycket väl vara så att vapenaffären godkänns först efter att det turkiska parlamentet ratificerat Nato-ansökningarna.
Biden måste också övervinna ett motstånd från flera demokratiska kongressledamöter som inte vill sälja stridsflyg till Turkiet på grund av deras usla facit när det gäller mänskliga rättigheter.
Men som WSJ påpekar. Kongressen har aldrig sagt nej till en begäran från presidenten om en stor vapenförsäljning.
För USA är det också viktigt att i ljuset av kriget i Ukraina reparera relationerna till Erdogan som har Nato:s näst största armé och en särskild ingång till Putin.
USA kan också utnyttja vapenförsäljningen för att pressa Erdogan att införa sanktioner mot Ryssland. Något som Turkiet märkligt nog hittills inte gjort trots att man är med i Nato.
