Mejla

Oisin Cantwell

Klokt av regeringen att dra tillbaka förslaget

Publicerad:
Uppdaterad:

Det var klokt av regeringen att dra tillbaka förslaget om att väsentligt utöka sin makt.

Naturligtvis måste riksdagen i efterhand kunna pröva de extraordinära åtgärder som vidtas.

Regeringens beteende just nu lämnar en del övrigt att önska.

Socialdepartementet jobbade i torsdags fram ett lagförslag som skulle ge regeringen rätt att begränsa folksamlingar i betydligt större utsträckning än vad den i dag har möjlighet till att göra.

Köpcentrum, barer nattklubbar, gym, kaféer och sportanläggningar ska kunna stängas.

För detta krävs nya paragrafer: Ordningslagen, som har utnyttjats till att begränsa folksamlingar i olika sammanhang, träffar inte dessa mötesplatser.

Det kan också handla om begränsningar för transporter och tillgången till infrastruktur, som hamnar, flygplatser samt buss- och järnvägsstationer.

Så långt har jag ingenting att invända. Sverige befinner sig i en mycket allvarlig situation och att regeringen tillfälligt – lagen ska gälla tre månader – får extraordinära befogenheter är inte orimligt.

Men det var märkligt att en så här pass ingripande förändring inte föregicks av sondering på högsta nivå.

Förslaget hade inte förankrats av Stefan Löfven i corona-samtalen med övriga partiledare. I stället har tjänstemän på socialdepartementet kontaktat företrädare för oppositionen på lägre nivå.

Det är trots allt potentiella inskränkningar i individens frihet som tangerar grundläggande demokratiska värden som står på spel.

Helt plötsligt kan din tågresa till Södertälje vara förbjuden. Eller så har regeringen stängt din favoritkrog.

Ännu mer anmärkningsvärt var att regeringen med den nya lagen vill kunna fatta beslut utan att ge riksdagen möjlighet att i efterhand göra tummen ner om åtgärden är för knasig.

Därmed försvinner en viktig kontrollfunktion. Och maktdelningen sätts delvis ur spel.

Ulf Kristersson och Jonas Sjöstedt, partiledare för moderaterna respektive vänsterpartiet, gick under lördagen i taket. Jag förstår dem. 

Statsminister Stefan Löfven.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Statsminister Stefan Löfven.

Så här slafsigt får det helt inte gå till då regeringen vill ge sig större makt än vad den någonsin tidigare haft sedan andra världskriget.

Parlamentet måste ha inflytande. Och lagen saknar viktiga skrivningar om att den som drabbas av inskränkningar i efterhand ska kompenseras.

Det sägs att Moderaterna har pekat på bestämmelserna i Förfogandelagen, som vid krigsfara ger staten rätt att beslagta egendom eller tvinga människor att arbeta åt rikets försvar.

Det låter som en god idé. Det finns just nu ingen tid för långa utredningar och om viktiga frågor av relevans i sammanhanget redan har stötts och blötts så kan jag inte se några invändningar mot att kopiera dem.

I kväll kom så beskedet att förslaget dras tillbaka och arbetas om. Riksdagen ska i efterhand ges möjlighet att stoppa beslut som regeringen har fattat inom ramen för lagen.

Det var av två skäl ett klokt beslut.

Dels för att det ursprungliga förslaget möjligen inte skulle överleva en votering i kammaren. Pinsamt strul av det slaget har Rosenbad varken tid eller råd med just nu.

Dels för att det är viktigt att lagprodukten blir klok. Nya juridiska dörrar är nämligen på väg att öppnas.

Om framtiden vet vi inte mer än att vi inget vet. Vad har vi för politiker om 30 år? Kan de tänkas vilja utnyttja nödlagen som coronan ledde fram till? Om så är fallet, till vad?

Ett nytt prejudikat skapas. Balanserade avvägningar är nödvändiga. Det är trots allt en unik och historisk förflyttning av makt vi bevittnar.

Av: Oisin Cantwell

Publicerad: