Allt som flyttar fokus från coronahanteringen gynnar Trump
I USA talar man om ”October surprise”. En oförutsedd händelse som i sista stund ändrar förutsättningarna för presidentvalet.
HD-domare Ruth Bader Ginsburgs död kom inte som någon total överraskning och vi är inte ens inne i oktober men dödsfallet kan ändå få en avgörande inverkan på valet.
Knappt hade dödsbudet kommit förrän en infekterad politisk strid utbröt i maktens korridorer i Washington D.C.
I USA är en domare som dör på sin post i Högsta domstolen en mycket stor sak. Det är nästan lika viktigt vem som kontrollerar HD som vem som sitter i Vita huset.
Domarna i HD är de som uttolkar den amerikanska konstitutionen. De är de som avgör om tillämpningen av exempelvis aborträtten eller vapenlagarna ändras.
Domarna sitter på livstid när de väl blivit utsedda. En president som får förmånen att nominera många domare kan alltså indirekt fortsätta kontrollera den politiska agendan för många år framåt.
Donald Trump har redan fått tillsätta två domare på mindre än fyra år och därmed kunnat försäkra sig om att HD har en konservativ majoritet. Skulle han få utse en till kommer Högsta domstolen för mycket lång tid framöver att ha en konservativ syn på grundlagen, vilket exempelvis skulle kunna innebära att rätten till fri abort upphör.
Därför kom det inte som någon överraskning när Mitch McConnell, republikanernas majoritetsledare i senaten, uppmanade president Donald Trump att snarast möjligt nominera en kandidat för godkännande i senaten.
Lika snabbt var både den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden och den förre presidenten Barack Obama ute på banan med motsatt budskap. Först ska det hållas presidentval och därefter ska den som vinner få utse Ginsburgs efterträdare.
Detta var den princip som republikanerna själva, inklusive McConnell, drev 2016 när Obama hade chansen att utse en ny domare mer än nio månader före valet.
Ingen rätttvisa
Republikanerna ansåg att ingen borde få utse en HD-domare ett valår. Och eftersom de kontrollerade senaten kunde de driva igenom sin uppfattning.
Av rena rättviseskäl borde det därmed vara självklart att den som vinner valet i november får välja ny domare till HD.
Rättvisa och gentlemannamässighet är dock inga gångbara begrepp i dagens polariserade USA. Den som kan roffar åt sig maximalt med makt oavsett tidigare ståndpunkter. Vilket McConnell är ett utmärkt exempel på.
Så bli inte förvånade om Trump försöker få en domarkandidat godkänd före valet. Eftersom republikanerna kontrollerar senaten har demokraterna svårt att stoppa en sådan manöver. Ginsburgs uppmaning på dödsbädden till Trump att inte utse någon efterträdare före valet väger sannolikt lätt i sammanhanget.
En liten chans finns att tillräckligt med republikanska senatorer vägrar rösta om saken före presidentvalet. Några, som Lisa Murkowski från Alaska, har redan avgett ett sådant löfte. Men det behövs några till för att blockera majoriteten, 53 mot 47.
Den som vid en första analys har mest att vinna på Ginsburgs död är Donald Trump.
Gjort bort sig
Ett av hans vallöften var att utse så många konservativa domare som möjligt. Skulle han lyckas utse tre domare i HD på bara fyra år vore det en mycket stor framgång som kan stärka hans attraktionskraft även hos republikanska väljare som annars inte har så mycket till övers för Trump.
Men viktigast av allt är att Ginsburgs död kan fungera som en tidig ”October surprise”.
Fram till nu har valrörelsen helt dominerats av coronapandemin där en tydlig majoritet av väljarna tycker att presidenten gjort bort sig.
Ska Trump kunna vända valvinden gäller det att fokus hamnar på någonting annat.
Och en sak kan vi vara säkra på. Tillsättandet av en ny domare kommer att vara en av de frågor som dominerar fram till valdagen den 3 november.
Det spelar egentligen ingen roll ifall Trump lyckas få en ny domare godkänd eller inte. Bara det faktum att valrörelsens fokus skiftar bort från corona-hanteringen förbättrar hans chanser till omval.